bottleprice.com

Denna gång delar Lennart passligt nog med sig av en nyårsafton.

Året håller på att ta slut, julskinkan är uppäten kvarvarande sillbitar har redan deponerats på kommunens avfallsanläggning och ätande av rester är slut.

I år är det vår käre vän Märta som skall hålla Nyårsfesten, denna lite speciella dam med alla påfund som kan göra vanliga människor helt galna, alla fruktar för vad som komma skall.

För att alla skall få den lite speciella känslan har nu Märta börjat inreda sin ökända keramikerverkstad för Nyårsfirande, de flesta av oss vet hur det ser ut i en keramikers värld och undviker alltför dyrbara kläder i samband med besöket i en sådan miljö.

Åke, mannen i detta förhållande, en glad fritidsforskare som ser allt som stavas arbete med misstro är kommenderad att delta i uppröjningen, ofullständiga alster av bränd lera måste forslas ut.
Åke återbördar dessa till närmast lämpliga plats, trädgårdslandet, denna igenväxta plats som innehåller allsköns växter sommartid får ge plats åt Märtas ofullbordade alster, åter till ursprunget tycker Åke är en bra paroll och nära var det också.

Märta är i full gång och har kommit på att det går alldeles utmärkt att steka oxfilén i brännugnen och drejskivan får bli servringsbord för välkomstdrinken, i år är det maskrosvin som Åke framställt i syfte att utrota maskrosorna i trädgården, men som vanligt förlorade han kampen.

Nyårsaftonen har kommit, Olle och hans hustru har börjat promenaden mot Märtas, Olle med en flaska whisky i innerfickan, han minns alltför väl Åkes hemkokta sprit som smakar finkel och har något av en oklar färg. Alla spritsorterna är blandade ur samma dunk sprit, det må vara snaps, whisky, cognac eller likör, det enda som är gemensamt är finkelsmaken.

Alla samlas runt drejskivan och får en välkomstdrink i utvalda keramikalster, smaken på maskrosvinet gör att de flesta fasar över vad som kommer härnäst. Märta pladdra på om sina alster medan Åker försöker få upp locket till dunken med rörtången.

Åke har försökt lära sig att brygga eget öl som skall testas vid denna sammankomst, allt tappat på petflaskor, en grå sörja i botten blandar sig med ölen som lovar samtliga en ensam stund på dass, här hos Märta finns det bara utedass så de flesta avböjer ölen och inriktar sig på vin till maten.

Åke denne spritkonstnär har av trädgårdens frukter gjort något som till färgen liknar rödvin, att rödbetorna utgör färgämnet är inget han bekymrar sig om, smaken är snarlik fotogen med en doft av en ruttnande lövhög, frisk som en svampskog på hösten.

Märta har börjat med matlagningen, oxfilén har lagts på ett keramikfat kryddorna är av obestämd natur, någon gissar på peppar men det kan lika gärna vara smulor från keramiktillverkningen. Nåväl, in i brännugnen med alltsammans, potatis i klyftor lagda runt omkring med salt smorda med någon olja som misstänks komma från tillverkningen av dessa keramikalster.

Olle har smugit sig ut i den stjärnklara natten med sin kompis Famous Grouse, tagit sig en rejäl klunk och tindrat med ögonen i förvissningen att om jag desinfekterar mig med whiskyn kanske jag inte blir magsjuk av Märtas hemlagade.

Märta hämtar anrättningen som har varit i brännugnen, oxfilén liknar något som kan kallas koldolmar, potatisen är skrumpen och helt svart allt presenteras som en keramikers dröm, mardröm tillägger Olle snabbt och får ett giftigt ögonkast från hustrun.

Märta fördelar maten på keramikfat och Åke häller upp ”rödvinet” i muggar av keramik, låt er väl smaka skriker Märta, detta är vad huset har att erbjuda, Olle funderar på om detta är ett led i dödsprocessen för mänskligheten, förkolnade rester från en kremering av ätbara ingredienser.

Alla äter eller i alla fall smakar på maten, en del välsignar sin lycka att de åt innan de kom hit, andra börjar fundera på närmaste korvkiosk och hur tar jag mig dit utan att någon märker det.

Åke serverar drinkar direkt från dunken och uppmanar gästerna att blanda med det som finns på bordet, en rad olika essenser, allt från whisky till vodka, enkelt och förutseende är hans paroll, alla får det dom vill ha.

Kvällen lider mot tolvslaget och alla samlas utanför keramikverkstaden i syfte att skicka raketer mot himmelen. Åke som är den ekonomiske uppfinnaren har inte köpt några raketer, sånt fixar en händig karl själ är mottot.

Åke har tillverkat bomullskrut som drivmedel till raketerna och blandat klorex och socker till smälleffekten i desamma, allt detta placerat i Märtas keramikvaser likt ett eget Cape Kennedy.
Att antända alla samtidigt är ingen bra idé men om effekten skall bli den avsedda så gör Åke det, tänt var det här, skriker han.

Den första exploderar på marken, slår omkull alla avfyringsramper och får de kvarvarande raketerna att fara omkring som berusade fladdermöss. En far in i keramikverkstaden och exploderar så verktygen flyger omkring, nästa landar på grannens garagetak och sätter eld på detta, två flyger iväg mot centrum och exploderar på Pingstkyrkans trappa, ut rusar pingstpastorn och skriker herren har kallat de sina, följ mig.

Blåljus blixtrar och sirener hörs i fjärran och alla undrar hur mycket det går att rädda av grannens garage, Olle sitter under ett äppelträd och sammanfattar kvällen i ett om än omtöcknat tillstånd, allt är precis som vanligt när Märta har nyårsfest.

Alla förberedelser inför Julaftonen är klara, hela huset doftar av mors bak eller hur det nu var tänker Olle, julskinkan är inne i ugnen på griljering och sillarna ligger i små skålar på bordet.
Olle har kylt snapsen, nåja smakat lite på den för att se om den var tillräckligt kall, en värd kan aldrig låta gästerna bli missnöjda är hans åsikt.

Gästerna börjar droppa in, Märta kommer som vanligt med en massa julklappar, de har hon tillverkat själv i sitt lilla krukmakeri, alla vet vad som väntar, krukor, muggar och skålar som har alla möjliga former utom dom lämpliga, en del står inte stadigt andra är ojämna i botten o.s.v. Ingen vill egentligen säga att det är slöseri med fin lera men som alltid ingen säger något annat än tack.

Brudparet från tidigare anländer med en samling av liknande paket, vad dom innehåller får ni gissa själva, påminner om ett block c:a 30 cm långt, 20 cm högt och 10 cm brett.

Kusin Sture saknas han brukar aldrig komma sent men nu är han som bortblåst, Kalle Anka har startat på statskanalen alla barnen även dom vuxna sitter som statyer även om dom sett filmen minst 20 gånger.

Kalle Anka tar farväl med alla sina vänner och helt plötsligt bankar det på dörren, det är Tomten som kommer, alla barnen från 7 år och yngre flyr och gömmer sig, de äldre vet att det är kusin Sture som dressats upp som tomte och han släpar in en hel säck med julklappar, Olle har även han förberett sig med att stoppa en flaska Jägermeister i tomtens säck, Till Olle står det på den.

Julklapparna delas ut under muntra rop, Olle smyger iväg med sin, omfamnar den och skruvar andäktigt av kapsylen, en klunk för mor en klunk för far och en klunk för moster och en klunk för vemsomhelst. Efter dessa stadiga klunkar känner sig Olle beredd att återansluta till sällskapet som bänkat sig vid långbordet som han snickrat ihop, lite vingligt på högerkanten men allt kan inte vara perfekt.

Kallskuret till alla utom Märta som rör ihop alltsammans i en enda röra, spelar ingen roll för det skall i alla fall blandas dit det kommer, en gris skulle må illa om han inte låg på matbordet och väntade på att bli sönderskuren.

Olle denne tappre man utbringar en skål och alla höjer sina glas, ett förfärligt ahaande hörs runt bordet och alla fortsätter sitt intag av julens läckerheter, Olle smyger försiktigt i en snaps i sitt tomma glas i hopp om att ingen ser honom.

Julkvällen fortsätter med kaffe och avec, till damerna något som har varit Baileys om inte Olle hade spetsat den med rom, fifty fifty kan väl inte skada hade varit tanken hos honom, det är ingen som reagerar på detta utan glädjen står högt i tak, julsångerna skall besjungas av den församlade menigheten, hade en gris låtit så illa hade köttet varit oätbart, men detta faktum bekymrar ingen, alla vrålar på som den värsta förskoleklass.

Märta som är upptågens mästare har startat ringdans runt granen med alla barnen, att det inte var möjligt att dansa runt granen utgjorde inga problem för denna företagsamma lady, upp med granen på en stol så kulor och kottar haglar, barnen följer misstänksamt med i dansen runt granen men ett tu tre är Märta ensam om att dansa runt granen, vilket får de andra att dra på smilbanden, inte skratta det är ofint men le är tillåtet.

Julfesten börjar dra sig mot sitt slut, alla försöker rafsa ihop vad dem tillhör men i den vanliga förvirringen och förmörkelsen av alkoholintag så blandas klappar med varandra, barn får fel kläder, Märtas keramikalster snappas upp i storleksordning, ingen vill ha de större verken utan de blir kvar hos Olles familj som vilt protesterar, vi fick dom största i fjol också nu är det förbannimejen någon annans tur.

Olle ropar hustrun, han svarar inte han är djupt försjunken i en meditation med herr von Jägermeister, dock återstår bara en liten del av den ädling men Olle ger sig inte så lätt har jag väl fått upp flaskan så skall den bli återvinningsbar i morgon.

Huset ser ut som efter ett bättre fältslag, granen har tappat det mesta av dekorationerna, några grenar har brutits av, ljusen hänger som berusade lysmaskar i klungor.

Nu är Julen slut, slut, slut.

Vi får hoppas på ett Gott Nytt År för familjerna, vem vet det kanske kommer en Nyårskrönika.

Lennart

Året börjar närma sig december månad med allt det innebär, julklappar till barn, släktingar och vänner. Denna vånda som skapas med den kommersiella hysterin går ingen förbi, affärerna lockar med ”köp nu betala senare” och andra slogans som ”lägsta pris inför Jul.”

I år är det Olles familj som har det samlade ansvaret för den stora familjehögtiden, Olle som vi kommer ihåg som nybörjare på AA, han har gjort sina möten med andra i samma situation och begrundat sin livsstil under stundom häktiska förhållanden.

Överstprästen på dessa möten har varit en pensionerad överste som sedan regementet lades ner för 15 år sedan lyckats supa upp allt inklusive familj och förtjänstmedaljer, har sedan han började för tre år sedan mässat om spriten som om den var djävulen själv.

Olle har alltsedan han började gå på sina möten undrat varför AA-lokalen ligger granne med systembolaget likt en djävulens boning intill nykterhetens tempel. Olle har nu inte tagit detta med AA på alltför stort allvar utan de åtta stegen till systemet har varit lätta steg från de demoniska möten med översten, något lite kan väl inte skada har han resonerat, en idrottsman kan ju inte sluta tvärt och så får det bli.

Olles hustru har dock haft sina misstankar när Olle har kommit hem helt euforisk över att ha varit på ett AA-möte, att Olle drygat ut sina möten med en liten flaska på hemvägen är än så länge bara misstankar. Olle som är en läraktig man har av andra lärt sig att svart vinbärsbrännvin inte luktar sprit utan kallas därför för taxibrännvin. Smaken på detta är väl inte det bästa men vad gör man inte för den goda sakens skull.

Nu inför Julen har Olles hustru alltför mycket i planeringen eftersom det är deras tur att underhålla släkten med mat och dryck så hon förbiser Olles eventuella misstag eftersom han är så trogen sina AA-möten.

Olle och hustrun samlas i köket för planeringen, Olle mest för att lyssna på vad han skall göra före, under och efter festen. Hustrun skriver ordningsamt ner allt som måste kommas ihåg inför julfesten, Olle tänker mest på vad han skall spetsa glöggen med, inte fan kan hon vara så jävlig att det blir en helt torr Jul.

Olle lyser upp när hustrun frågar vad som skall inköpas för drycker till Jul, hon frågar försiktigt ”får du dricka något överhuvudtaget annat än alkoholfritt” Olle funderar innan han svarar med ett gnyende likt en hund som fått på pälsen, skall jag sitta och titta på när andra dricker med en Coca Cola, eller vad menar du.

Hustrun känner sig besegrad och tillstyrker att inte behöver du vara helt torrlagd nu när det har gått så bra på dina AA-möten det ska vi fira, lite grand, tillägger hon snabbt. Olle känner hur pulsen snabbt går ner och han återfår talförmågan, mycket riktigt lilla frun skall jag firas om även något försiktigt.

Listan över spritinköpen plitas ner av en flitig Olle som inte har tänkt att sitta och torka som en övergiven julgran, Skåne, Op, Absolut, Aaborg, fan vet om det inte blir en Herrgård också.

Nu kommer det bekymmersamma, vad hälla i kvinntimren så man får dom att bortse från lite berusning, kaffelikörer håller en alltför svag alkoholhalt kanske späda Baileys med lite starkare saker så Julefridens antåg blir snabbt och brutalt.

Avslutningen får ni läsa på lucia!