bottleprice.com

I alla länder firas barnens skolavslutning i Sverige är föräldrarna aningen mera naiva än i andra länder och inser inte att deras små barn har vuxit upp och blivit självständiga individer.
Det som skiljer mest är att i Sverige har barnen skaffat sig alkoholhaltiga drycker i en mängd som kunde göra en A-lagare avundssjuk.

Dagen före skolavslutningen samlas alla eleverna i en lokal för att festa för nu är friheten och yrkeslivet nära för en del, andra planerar att fortsätta sina studier på universitetet men det är inget någon tänker på i stundens ögonblick, nu gäller det att festa och ha roligt.

Under högtidliga former har alla samlats med klassföreståndare som försöker att få uppmärksamhet i det orala sorlet från 30 elever, ingen bryr sig vad denne talar om, alla väntar på att han skall gå sin väg så det kan plockas fram öl, vin och sprit.
Någon har fixat en ljudanläggning och andra har fixat lite mat, de flesta bryr sig inte om maten men väl om alkoholvarorna. Det dricks öl av en del, vin av en del och sprit av det maskulina machosläktet, pojkar med lite fjun under näsan.

Festen pågår hela natten för en del, andra ligger på toaletten och returnerar sina intag under våldsamma plågor, en del hamnar i små utrymmen i försök att fortplanta sig vilket oftast resulterar i mer försök än förmåga.
Morgonen gryr och en rent kaotisk stämning sprider sig bland eleverna, fyllesjuka är inget som skolan fostrade sina elever i och de flesta har aldrig varit så berusade och heller aldrig varit så sjuka med blålila ansikten som dom försöker dölja för omgivningen.

En röst ur mängden, ”Hur i helvete skall jag klara att visa upp mig utan att se ut som fyllekaja i sina bästa år.”

Elevantalet har dock inte decimerats under natten utan alla ställer upp och stöttar varandra inför den stora examensdagen, att betygen skvallrar om vad som presterats under de senaste åren är det ingen som bekymrar sig om.

Alla elever och lärare samlas i aulan, rektorn talar om vägen ut i livet som ung student, han pladdrar samma visa som han gjort i de 16 år han varit rektor på skolan, fördelen med detta tal är att ingen av de närvarande hört detta tidigare. Alla väntar på att denne torre rektor skall avsluta sitt tal och ge församlingen den frihet dom har eftersträvat i tre år. Äntligen har han slutat med orden ”må ni alla få välgång och lycka där ute i livet” ett stort vrål avslutar sessionen i aulan och alla rusar ut för att möta sina inte ont anande föräldrar.

Det viftas med plakat med bilder på oskyldiga barn i småbarnsåldern, föräldrar är naiva varelser och ser sina nyutsprungna gymnasister som små oskyldiga barn som skall möta den hårda vuxenvärlden. Efter diverse kramar och ömhetsbetygelser från kompisar, syskon och föräldrar lastas klass för klass på lastbilsflak för en turné i stadens centrum under våldsamma vrål och skrik från flaket, att dagens lastbilshytter har en god isolering gör att ljudet från flaket inte hörs.

Efter färden genom staden åker alla hem till sina föräldrar och påbörjar övningarna inför kvällens bal som skall gå av stapeln på en av ortens restauranger, att föregående avslutning gjorde att de var portförbjudna på två av tre restauranger är det ingen som bryr sig om, rektorn har hittat en restaurang som inte utnyttjats på flera år och som bytt ägare nyligen och lyckligt ovetande om vad som komma skall.

Vad kommer att hända på balen? Fortsättning följer.

Alla skrattar och festen fortsätter, det tjattras och fnittras å det värsta, Olle står pall han är van och mera ur sin synvinkel ser han sin ljuvliga hämnd ta form, en japanes ramlar på den påskrisfyllda krukan i foajén, stiger upp och har fjädrar över hela kroppen, alla skrattar. Detta fortsätter och blir värre och värre, snart liknar baren och matsalen ett getingbo, Olle myser, sanningen om asiaters dåliga förmåga att tåla alkohol har besannats.

En efter en slocknar den japanska samlingen lite varstans i lokaliteterna, några ligger på toaletten, några ligger under borden i restaurangen, en har somnat trappan, spridningen är total, nu känner Olle att det är dags att dra sig tillbaka, han försöker tacka den lille mannen för drinkarna men han sover som en stock i kapprummet.

Morgonen gryr och först på plats är städerskan, en rund dam som passerat bäst före datum, hon var grisskötare innan dom lade ner griseriet, hon spärrar upp ögonen, det ligger japaner överallt, dom har spytt, kissat ner sig och bajsat i papperskorgen.
Här fick jag ett jobb som skulle vara mindre tungt och framför allt lukta mindre skit men nu vete fan om jag inte skall söka mig tillbaka till grisarna för det här var det värsta jag sett, grisarna flyttar i alla fall på sig när man skall göra rent efter dom men här ligger hela flocken kvar i skiten.

Olle som den sanne sadisten har varit och kikat på sina japanska vänner och blivit munter vid den åsyn som detta sällskap uppvisade på morgontimmarna, han tänker, där fick ni för Thailand era luriga gulingar, nu är vi kvitt.

Lena som fattat att det är Olle som är arkitekten för detta spektakel kallar honom genast till sig och säger, ”Nu njuter du din jävel, tänk om du ställer till med krig mot japan då ligger vi illa till, dom har sina självmordspiloter”. Olle småler och pekar på japanerna, dessa människor kan inte flyga på länge, dom är tydligen vingklippta.

Och så var resan och Påskfirandet avslutat, Olle och Lena lämnar Säffle med tåget 11.37 för hemfärd, tåget gungar lite i kurvorna utanför Åmål, Olle känner sig tillfreds med helgen men Lena fruktar det värsta när dom kommer hem, hon förbannar sin oförsiktighet med att låta flickorna vara ensamma över Påskhelgen.

Olle sitter vid fönstret och drömmer, han har köpt en öl i vad som skulle kunna kallas restaurangvagnen men mera liknar en kiosk med smörgåsar, kaffe och tack och lov öl.
Han känner att det trots allt varit en bra Påskhelg och känner sig redo för hemkomsten.

Vad kan man nu tycka om detta, jo landsortsstäder är inga nöjesmetropoler men dom har sin charm och Säffle hade mer än en kopp kaffe. Det fanns japaner, grisar och bönder i en enda röra, vilka som var de värsta grisarna är en tolkningsfråga.

Olle minns sin barndoms Långfredagar, de skulle vara hemskt tråkiga för det var bara så, nu var det väl satan också om det inte skulle gå bra att ändra på detta, Olle rotar fram en flaska vodka som var nästintill bara påbörjad och dricker en stor klunk, känner att den vill upp och tar en till som sitter plats i magen, klappar sig på bröstet och utbrister, Nu är jag redo för nästan vadsomhelst.

Lena som energiskt studerat närområdet föreslår en promenad till By kyrka för att stärka upp kroppen, Olle protesterar, så dålig är jag inte än. Dumskalle säger Lena vi skall se till att du kommer därifrån också även om jag tror att du bör begrunda ett och annat på vägen dit.

Paret traskar iväg med Lena som guide, hon hade inga större ambitioner att bli reseledare i skolan så geografi är inte hennes starka område, dom gick förbi vägen till som leder till By kyrka vid Volvo ber Olle att få titta på kartan och konstaterar att dom gått tre kilometer åt fel håll, alltså en tvärvändning och åter mot kyrkan, Olle tänker ”Vad i helsike skall människan till kyrkogården att göra det är väl redan dötrist att ranta runt som två vilsna turister”.

När de passerar systembolaget får Olle en tår i ögat för det står stängt med stora bokstäver på dörren, efter en dryg timmes traskande når de äntligen kyrkan som ligger i en sluttning på vänster sida av vägen, där inne pågår ett bröllop och det har samlats en massa folk från hela Värmlands näs, ett riktigt bondbröllop. Lena börjar gråta när brudparet kommer ut från kyrkan, Olle repeterar deras bröllop i minnet och tänker, ”tager du denna kvinna till din äkta hälft, tager du denne man till din äkta man inklusive hans jordbruk och övriga svin.”

Som seden kräver är alla närvarande inbjudna till en stor fest på Sunds herrgård, Olle och Lena föses in i en gammal Mercedes och hamnar mitt i festligheterna helt utan egen förskyllan. Bröllopstårtan står framme och den är enorm, alla välkomnas med en drink, Olle låter sig väl smaka, Lena försöker att dra iväg men Olle släpper inte taget om en fri fest.

Bröllopstårtan skärs upp av brudgummen med en för dagen nytvättad morakniv enligt gammal sedvänja, det serveras kaffe med likör och cognac, Olle känner att livet håller på att återvända. Brudens far håller tal, kort och koncist, ”Nu har du fått din egen bonde, håll reda på honom och grisarna”. Inget överdådigt tjafs utan rakt och klart, vilket Olle beundrar.

Lena och Olle smiter ut genom köksingången och går bakvägen tillbaka till hotellet, Olle känner sig i allt bättre form, tre cognac och en likör blev resultatet av bröllopet, inte illa.

Hotellet kryllar av Japaner, inte alls de femton som Lena räknade i går utan snarare 115 verkar det som, Gud nåde dig om du fiser så det hörs får Olle som förmaning. Två turistbussar med Japaner som varit i Oslo har för avsikt att övernatta på hotellet därav denna stora mängd.

Olle har någonstans hört att asiater har en sämre förmåga att tåla alkohol varför han nu kämpar för att få denna tes bekräftad, en liten japansk man med starka glasögon letar febrilt efter något och Olle känner på sig att det är toaletten som denne lille man söker med ljus och lykta efter, frestelsen att ge igen för notan i Thailand blir allt större, helt chevalereskt erbjuder Olle mannen att följa honom och tacksamheten i den lille mannens ansikte går inte att ta fel på. Inne på toaletten stönas och stånkas det som om den värsta karateklubb hade övningar.

Olle är även han lite nödig och uträttar sina behov stående, den lille japanen kommer leende från båset och knäpper sina byxor, nu tar han tag i Olle som får följa med till baren, japanen vill genom att bjuda på något visa sin tacksamhet. Olle är aldrig sen att anta inbjudan och beställer två Jäger tolvor, is och Red Bull, de bägge skålar och japanen ler och bockar.

Eftersom artigheten förbjuder japanen att lämna sin gäst så fortsätter dryckenskapen i baren, japanen börjar bli lite på lyran och kallar dit sina kompisar, i japan är man kompis med alla som ingår i resesällskapet varför det kommer 35 män och sällar sig till Olle och hans japanske vän, alla vill ha den goda dryck som Olle föreslagit, alla dricker, rapar och fiser. Efter en timmes vilt supande börjar en del av dom bli riktigt berusade och far fram som kamikazepiloter i matsalen.