bottleprice.com

Båten tuffar iväg i makliga 12 knop, det är cirka en timmes gångtid till klubbstugan men här ute på sjön finns inga poliser så Tommy skålar med Olle som inte är sen att hänga på. Någon autopilot finns inte på båten så färden blir aningen vinglig, efter en timme frågar Olle, ”Skall vi inte vara framme snart”.

Tommy svarar att det borde vi vara men den förbaskade kompassen är trasig så vi kom nog lite snett, efter cirka två timmar så hittar Tommy äntligen infarten till ön där klubbstugan finns. Allt är som vanligt, Tommy alltid lite överförfriskad med mycket självförtroende i kroppen och Eva som är van bryr sig inte, vi kom ju rätt till slut som alltid är hennes tröst.

Båten glider in mot bryggan i alltför hög fart och Tommy brakar in i Johanssons nyinköpta Nimbus så tallrikar och mat flyger omkring i Johanssons båt. Där ser du säger Tommy va bra det är med fendrar av bättre kvalité, inte en skråma på båtarna.

Johansson som är en pedant rusar upp på skarndäck och skriker till Tommy, ”Din förbannade båtmarodör, när skall du lära dig köra båten utan att utsätta omgivningen för livsfara”.
Tommy svarar, ”Johansson du vet ju att det är fredag och det hände ju ingenting med din båt, så håll truten din överpedant”.

I klubbhuset håller Arne, Maggan, Pelle och Pastorn eller Agne som han egentligen heter på att förbereda kvällens underhållning, ”Gissa vilken låt vi spelar”. Klubbens gamla bandspelare har gett upp och pastorn försöker laga densamma utan framgång. Vi får använda min stereo i båten säger pastorn som är ett teknikfreak, alltid störst och värst är hans signum.

Olle och Tommy har redan tankat i sig åtskilliga mängder av medhavda drycker så nu är herrarna ordentligt berusade, Eva och Lena har tagit det lite lugnare men efter att vinflaskan tog slut så fanns bara whiskyn kvar och flickorna har börjat tulla på något som heter Grants, ingen av dom bryr sig om namn och det har börjat bli lite fnittrigt i båtens ruff.

Sent om sider anländer Sune och Birgit i en snabbgående båt, Birgit i bikini fast det hade varit bättre om hon skylt kroppen, medelålders fruntimmer med åldersnoja och översexuella tendenser är en klassificering som passar henne bra.

Alla ha nu samlats vid klubbhuset för att delta i kvällen tävling, gissa låten och eventuellt sångaren, pastorn har dragit på sin stereo i båten så musiken hörs flera sjömil och han försöker styra den med en fjärrkontroll som fungerar ibland, ibland inte.

Alla sitter som förväntansfulla barn och väntar på frågorna från pastorn, sitt namn fick han eftersom han likt en predikant alltid försökte övertyga alla om att han hade det rätta.

Olle och Tommy sitter längst bak när pastorn frågar, ”Vilken låt, vem sjunger,” Olle svarar genast, ”Tore Skogman, storfiskarvalsen”, rätt säger pastorn och Olle vinner en burk inlagd makrill. Detta spektakel håller på i nästan en timme och de flesta har fyllnat till och ingen kan ge några svar så frågetävlingen avslutas med att pastorn utser sig själv till vinnare av högsta vinsten en flaska whisky.

Del tre skvalpar redan i vågorna

Sommaren stundar och semestertider är i vad alla svenskar gillar allra mest, Olle har några dagar kvar till sin semester och av en händelse erbjuder sig hans arbetskamrat Tommy att bjuda på en resa med båt på Vänern under helgen.

Tommy målar upp ett scenario om hur trevligt det är med sol, bad och sommar på Vänern, Olle är inte sen att anta erbjudandet om en weekend på sjön även om han vet att Lena har lätt för att bli sjösjuk.

Tommy har köpt en större båt i år och är mäkta stolt över sitt förvärv, att han egentligen inte har råd med denna båt utan har fått låna pengar av svärmor för att kunna finansiera båten är inget som bekymrar honom. Nu gäller det att utnyttja farkosten så mycket som möjligt även om vädrets makter ibland är emot honom.

Olle presenterar idén för Lena om en stillsam utflykt på Vänern med strandhugg, sol och bad som självklara ingredienser. Lena kontrar med ”Du vet att jag blir sjösjuk redan i badkaret, hur skall jag klara resan på Vänern utan att må dåligt”. Olle som alltid uppfinningsrik, ”Du kan vara lugn vi kommer inte att känna av sjögången i Tommys båt den är så stor att vi kommer att känna oss som om vi vore på Danmarksfärjan i stilla väder”.

Lena ger motvilligt med sig och Olle förbereder sin båtresa med att besöka systembolaget för att ha lite ädlare droppar till hands om det börjar blåsa, whisky och öl är för sjöfolk som inte räds lite oväder.

Dagen för resan närmar sig och Lena förbereder sig med baddräkt, sololja och diverse lektyr innehållande korsord och matrecept.

Olle och Lena står på bryggan och ivrigt väntar på att Tommy och Eva skall dyka upp med båten, det blåser lite småkallt och Lena huttrar samtidigt som hon befarar det värsta, hon känner redan hur knäna darrar i takt med de vita topparna på vågorna i viken.

Tommy och Eva anländer, Tommy ursäktar sig med att båtfan ville inte starta på grund av ett dåligt batteri så han fick ta hjälp från en båtbroder, men nu var allt detta historia, nu skall vi iväg till båtsällskapets klubbstuga ute på en ö.

Båten lämnar bryggan, Lena känner redan att det lilla gungandet gör henne illamående men lyckas ända undvika att vomera i åsynen av de andra, lite blek och tagen är hon dock men det är ingenting som de andra märker.

Olle och Tommy har redan öppnat var sin öl och Tommy pladdrar på om sjölivets underbara värld, Lena sitter i aktern och kämpar för att inte bli alltför sjösjuk, Eva kommer med en stor whisky och uppmanar Lena,”Drick upp denna och du kommer att känna dig bättre”.

Lena protesterar lite lamt men vadå, jag kan ju inte bli sämre så varför inte, hon stjälper i sig hela whiskyglaset och känner sig genast bättre, alkohol är inte endast av ondo tänker Lena när hon ser Olle och Tommy som sveper den ena ölen efter den andra, då kommer tvivlen igen om alkoholens fördelar.

Del två flyter in snart.

Morgonen gryr, Olle mår som om han hade blivit överkörd av en väghyvel, Lena mår prima och kvittrar som en lärka, nu skall vi på upptäcktsfärd på campingen. Olle muttrar något om att han vill sova en stund till, han mår inte bra efter sin Finska afton.

Jag går ner och köper färska frallor och du sätter på kaffe säger Lena, Olle vill helst av allt dö men han försöker ställa sig upprätt, allt snurrar.

Lena återvänder med nybakade frallor och muttrar om vilka fantasipriser det har blivit på dagens campingar, 4 frallor 30 kronor, två hekto skinka 48 kronor och det var sannerligen inte den finaste skinkan, Olle tröstar Lena med att dom lever bara på sommaren och måste ta ut lite högre priser.

Efter frukosten är det rundvandring på schemat, Olle är inte riktigt nykter så det blir några snedsteg då och då, Lena förmanar honom, ”Gå för fan som en människa och inte som en berusad schimpans”. Olle försvarar sig med att det är inte så lätt efter att ha varit på Finska föreningens tältmöte igår.

Nere vid poolen leker barnen i vattnet och Lena får en oemotståndlig lust att bada, snabbt tillbaka till husvagnen och på med badkläderna, Olle avvaktar han anser att vatten är sånt man omkommer i och några frivilliga försök att bevisa detta faktum blir det inte.

Lena badar medan Olle har hittat till serveringen och beställt en stor stark, livet återvänder i Olles kropp han känner sig redan bättre och efter ytterligare tre stora starka så ler livet från sin bästa sida.

De återvänder från badandet och öleriet, bröderna i den Finska husvagnen har vaknat och börjat tillreda sin frukost, två dricksglas med sprit från dunken, varsin öl för att det får inte fuskas med vitaminerna på semestern. De hälsar på Olle och Lena som passerar när Esa frågar kommer du på mat i kväll också, Lena undrar vad åt ni.

Olle lite skamsen, vi åt sill och tog några nubbar till den, hur många sillar åt du frågar Lena, en tror jag säger Olle, och hur många snapsar, nu börjar du bli besvärlig säger Olle, jag kan väl för fan inte säga nej när dom bjuder på mat och dryck.

Lena vandrar iväg för att uträtta sina enskilda behov och Olle hittar snabbt sina flaskor vodka i lådan, en för mor en för far och en för lillebror och en för Lena, nej för fan hon blir bara sur, vi tar en för mormor istället.

Det är dags för matlagning, Olle som redan är berusad tycker att det är onödigt med matlagning i husvagnen och föreslår att de går ner till restaurangen på campingen och äter.
Vad har hänt med dig säger Lena, bjuda mig på mat det har inte hänt på de senaste 10 åren så jag får väl tacka min romantiske man.

Nere vid restaurangen råder en febril aktivitet, ett större gäng Norska turister har kommit med 8 husvagnar och nu skall det festas i lågprislandet Sverige.
Ola en stor rödhårig gutt med mycket självfötroende har utsett sig själv till ledare för sällskapet på 16 personer, skriker nästan i falcett, Öll till alle och fort skall det gå.

Olle och Lena bänkar sig lite avsides på restaurangen och väntar på menyn, det dröjer 15 minuter innan någon av personalen har observerat att dom finns. En nej två stora starka till mig och en falska rödvin till hustrun säger Olle. Maten är inte något som chefskocken på Operakällaren skulle ha serverat men men vi är på campingsemester säger Olle och de får var sin tallrik med lätt vidbrända grillspett och lite vattnigt ris.

Solen är på väg ner när Olle och Lena tömmer det sista i sina glas, norrmännen har nästan satt skräck i personalen, de skriker och väsnas så ordningsvakterna kommer för att lugna ner sällskapet. Ola är redigt berusad och börjar jävlas med ordningsvakterna, ”Vi är här på ferie och då vill vi ha det koseligt utan inblandning av våra fattiga grannar”.

Olle och Lena lämnar det högljudda sällskapet och vandrar tillbaka till husvagnen, de finska bröderna har fyllnat till ordentligt och dragspelet misshandlas inte efter noter utan efter Esas fingras som verkar löpa amok på tangenterna, stämningen är hög.
Osmo frågar Olle om han vill ha lite mat och några supar, Lena ryser och försöker förmana Olle att du blir så dålig i morgon, det är i morgon det säger Olle som genast antar inbjudan.
Osmo häller upp ett dricksglas med sprit från dunken och säger maten har jag ställt in så du får nöja dig med spriten. Olle funderar om han skall fråga vad som stod på matsedeln idag, men det känns som det kvittar.

Olle och de finska bröderna känner en samhörighet och det sjungs och skålas å det allra livligaste, Olle frågar vad dom hade för mat på menyn idag, Osmo svarar det var löksill, igår var det senapssill och matjessill, då var det fest i dag är det vardag igen.

Det har blivit mörkt och Olle trevar sig tillbaka till husvagnen, Lena snarkar som en skogshuggare när han smyger sig in, hon tål inte en hel flaska vin tänker han utan nu får jag väl försöka sova med öronproppar.

Morgonen gryr och Lena verkar olycklig, Olle frågar vad som är orsaken men hon snyftar lite och säger, ”Jag ville ju så gärna se midnattssolen men nu kommer vi förmodligen inte längre upp än hit till Leksand”. Olle försöker trösta henne och kommer på en genial idé ”Jag tänder taklampan i natt så kan du låtsas att du är vid polcirkeln”, Lena börjar gråta.

Paret stannar ytterligare tre dagar på campingen och allt upprepar sig, dock hämtade polisen den något uppnosige Ola och placerade honom i fyllecell med ett föreläggande om att betala 5000 i skadestånd till ordningsvakterna som han kallade nazistiska svensksvin.

Husvagnen kopplas och det bär iväg mot hemmet. Olle känner en lättnad att detta äventyr håller på att ta slut, det började bli svårt att hänga med bröderna och så pratade dom bara finska när dom blev fulla, vilket var nära nog hela tiden.

När dom passerar campingen som utgjorde första stoppet frågar Olle lite försiktigt, ”Skall vi stanna här igen på hemvägen”. Lena säger bara ett ord ”Snuskgubbe”.
Filipstad passeras och Olle föreläser för Lena att här stod knäckebrödets vagga men numera har det övergått i något stort internationellt företag som han inte minns, att missbruka en nationalhelgedom på detta viset är oförlåtligt.

Efter fyra timmar så syns hemmastaden som en befrielse för paret som kämpat sig igenom en vecka i husvagn. Olle konstaterar att detta med husvagnsemester är inget för amatörer, det kräver en hel del uppoffringar.

Husvagnen städas och återlämnas till uthyraren, Lena tackar och Olle muttrar något om det endast är sadister som prånglar på människor sådana tortyrredskap som husvagnar utan någon som helst varningstext.

Livet går vidare i den lilla staden, Olle och Lena är totalt eniga om att någon mer husvagnsemester blir det inte, men en husbil kanske säger Lena, om du kör säger Olle.

Vem vet Olle och Lena kanske dyker upp på nya upptåg i framtiden.