bottleprice.com

Bilarna rullar på färjan och Olle rattar in på bildäck, bilen gungar lätt och Lena känner sig sjösjuk redan innan färjan lämnat kajen. Olle har konstaterat att Danmark har en liberalare lagstiftning när det gäller alkohol och bilkörning, så det bär iväg upp till serveringen på färjan och inköp av två öl gick snabbt, Lena kommenterar, ”Jag kör INTE”.

Olle kör av färjan med en god ölsmak i munnen, Lena fantiserar om fängsligt förvar i Danmark och hiskeliga böter för rattonykterhet, Olle lugnar ner henne med att nu jävlar är jag sugen på en god måltid och en god natts sömn för vi skall vara i Rörvig som tidigast i morgon efter lunch.

Tiden har gått och klockan visar på nästan 18.00 när Lena upptäcker en kro på höger sida av vägen, sväng in här säger hon vi frågar om det finns något ledigt. Olle är ganska trött och sliten så det blir inga protester. Några hundra meter från motorvägen uppenbarar sig Höjmölle kro som en skänk från ovan, en skylt utanför anger priset 685 danska kronor för ett dubbelrum med frukost. Billigare än så blir det inte.

Lena rusar in i den gamla tegelbyggnaden för att fråga om övernattning och mat, jodå det finns rum kvar och det går bra att få mat i restaurangen fram till klockan 21,30. Olle har parkerat och Lena kommer ut med en nyckel i handen visande på det lågbyggda huset på andra sidan parkeringen, här skall vi sova säger hon och rusar in till rum tolv som visar sig vara ett rum som uppfyller de elementära behoven, rent och snyggt, två sköna sängar och en toa med dusch.

Efter att ha duschat och Olle har druckit några varma öl som han förgäves försökte kyla i kallt vatten i handfatet känns det som om livet är på den rätta sidan. Paret lämnar rummet och kliver in i restaurangen, Olle beställer omgående en stor öl och en gammeldansk, Lena vill ha ett glas vin. På menyn har de fastnat för husets erbjudande, en förrätt och varmrätt för 195 danska kronor per person.

Olle ser när ölen kommer in och i handen håller servitrisen ett otroligt litet glas och en flaska gammeldansk, han säger men snälla fröken jag trodde inte det fanns så små glas, hon ler och ställer flaskan på bordet och säger fyll på det efter behov, det kan du ge dig fan på säger Olle.

Maten kommer in på rykande fat och förrätten smakade som en dröm, sedan kom det in en äkta dansk biffstek med smörslungade färskpotatis, Olle inne på sin tredje öl och femte gammeldansk ler och njuter som en prins i ett harem. Lena har släppt loss och beställt ytterligare ett glas vin vilket gör henne lite pladdrig vilket Olle är van och han reagerar inte på alla förslag till utflykter etc, nu vill han bara njuta av Danmark.

Morgonen gryr, det är strålande solsken, 20 grader varmt och Lena vaknar som alltid först, öppnar fönstret och tar några djupa andetag, Olle vänder på sig och känner att gammeldansken inte var ensam utan den hade fler i sällskapet som vill vara med och bestämma.

Lena har redan duschat och klätt sig medan Olle snarkat vidare med gammeldanskarna i smaklökarna, nu ruskar Lena på Olle och säger upp med dig lilla gubben för nu börjar äventyret men först skall vi äta en god frukost. Olle kämpar sig motvilligt ur sängen och in i duschen, på med iskallt vatten och sedan en liten rundtur med tandborsten i munnen så verkar livet från den danska sidan inte så illa.

Frukosten är mycket god och Olle beundrar alla olika whiskysorter som finns till beskådande i vitrinskåpen, han fastnar för en singel malt 30 år som om den talade till honom, kom och ta mig, drick mig, njut av mig. Priset på denna upplevelse var som övernattning på Sheraton med alla tillbehör, men lite ryste det till i kroppen av att bara få sitta en halv meter från den.

En timme senare så syns skylten Rödbyhamn och vägen leder mot färjeläget, det råder en febril aktivitet, en Tysk husbil har fått motorstopp och blockerar hela infarten till färjans övre bildäck. Att försöka skjuta den uppför är ingen idé, att få den bakåt är heller inte så lätt då över hundra bilar i en tät kö väntar på att få åka på färjan.

Efter många ord som är onödiga att översätta lyckas man med förenade krafter att få bilen till sidan så den kan passeras, Tysken skriker och sparkar på husbilen medan hustrun försöker lugna ner honom med en bratwurst av kollosalformat.

Olle och Lena ombord för första gången på denna färja besiktar matsalen där råder hysteri alla skall ha mat, det är dyrt tycker Lena så de vandrar vidare till shopen, Olle kollar lite priser i spritbutiken, inga priser som tilltalar direkt, om man inte är eländigt törstig tänker han.

Färjan angör bryggan i Puttgarden och bilarna rullar av och försvinner söderut, en del för semester, andra till närmaste försäljningsställe för alkohol. Calles i Burg är ett välkänt inköpsställe, en hel del nya har också öppnat gränsbutik i den lilla staden.

Olle följer karavanen av svenska bilar mot Calles som är ett säkert kort enligt fängslade Johansson, väl framme råder ett kaos av sällan skådat slag, det är nästintill hopplöst att få en parkeringsplats, kundvagnarna är slut och de svenske springer som yra höns och letar vagnar.

Olle siktar in sig på en äldre dam som kommer ut med en kundvagn som inte innehåller mer än 20 vinboxar, han erbjuder sig att hjälpa till med lastningen i bilen mot att han får överta kundvagnen, damen ler och tackar för erbjudandet. Olle återvänder efter några minuter med en tom kundvagn och nu kan äventyret börja.

Inne i butiken ser det ut som en trafikstockning i Stockholm, det gäller att hålla sin plats i kön annars är man förlorad, Lena vid vagnen och Olle springer och hämtar vinboxar, ölplattor och diverse spritflaskor, himla praktiskt detta med vodka i bag in box 3 liter. Kundvagnen fylls på av Olle som om han hade fått en adrenalinkick.

Efter ungefär en timme så är äventyret slut och endast kassan återstår, fylla i exportförklaringen som ingen någonsin kommer att titta på, betala med kort som den djävulska affären kryddar med en procents påslag för att man betalar med kort. Lena kollar kvittot och upptäcker att påslaget inte alls var billigt efter Olles holmgång bland hyllorna.

Äntligen ute vid bilen, nu börjar det som de flesta förstagångsbesökare får uppleva, hur i helvete skall jag få plats med allt och vem fan har stuvat ner allt onödigt i bilen. Olle rotar i bagageutrymmet och stuvar in det som går, allt som är lätt får förpassas till insidan och varifrån kommer alla täcken, kuddar, parasoller och campingbord med stolar, Lena försvarar sig med att det kunde vara bra att ha.

En timme senare har det stuvats och flyttats grejor runt i bilen, Lena sitter med en madrass och två kuddar i knät när bilen lämnar Burg, bilen kränger till och Olle går ut och kikar på däcken, de ser nästan platta ut. Vid närmaste mack fyller Olle däcken med luft och ringtrycket överstiger 3 kilo innan bilen verkar normal igen.

Karavanen av de svenske har åter börjat rulla mot färjeläget i Puttgarden, bilarna med en uppnosig uppsyn och människorna därinne en törstig uppsyn. Vissa oroar sig för att Lernackens tullpersonal är utrustade med våg och då blir det inte roligt. Andra har passerat så många gånger att tullpersonalen känns som gamla bekanta.

Semestern har börjat och Olle är på väg till Johanssons garagebutik för i Tyskland inhandlade varor, skåpbilen är inte på plats så Olle börjar känna en aning oro. Han knackar på och fru Johansson öppnar och beklagar att Johansson sitter i fängsligt förvar i Malmö, han hade lite för mycket i bilen ansåg tullen.

Olle lämnar fru Johansson och traskar hemåt när han får en briljant idé, jag tar Lena med och så åker vi och provianterar själva i Tyskland. Nu gäller det bara att presentera idén på ett så attraktivt sätt så att Lena får tro att det är hennes idé.

Väl hemkommen sitter Lena och bläddrar i en tidning och är lite upphetsad, hon har hittat den ultimata semesterbyn i Danmark, inte så billigt men mycket vackert, Vi skall åka till Rörvig i Danmark och ha en lugn vecka med sol och bad på Rörvig centret, jag har redan skickat en förfrågan via mail.

Lena visar Olle var semesteridyllen ligger och påpekar att det blir väl fint med en vecka i Danmark, Olles hjärna arbetar febrilt, hur skall jag få henne att gå med på en provianteringstur till Tyskland innan vi landar i Rörvig som ligger på norra Själland.

Olle berättar om Johanssons fängsliga förvar, Lena kontrar med att det var väl inte oväntat, han har varit sjukskriven i fyra år nu på grund av en dålig rygg och så har han åkt till Tyskland minst en gång i veckan och hämtat hem öl, vin och sprit som han sålt.

Ja ja säger Olle och påpekar att nu är det slut på inköpen i Johanssons garagebutik och var skall vi nu handla ditt vin och min whisky utan att behöva bli ruinerade på systembolaget.
Vi kanske får dra ner på konsumtionen säger Lena och Olle stelnar till som om hon uttalat en hädelse.

Plötsligt säger Olle, ”Vi kan ju åka ner till Tyskland och hämta själva innan vi åker till Rörvig, det är inte speciellt långt”. Lena tittar lite misstänksamt på Olle men känner att får hon som hon vill så måste ju han också få något, Ok då säger Lena och Olle applåderar inombords.

Allt är packat i bilen och klockan 07,00 är det avfärd mot Tyskland, Olle rattar Volvon med bestämdhet ut på motorvägen och tre timmar senare syns siluetten från Öresundsbron badande i solsken, Olle ryser lite när han passerar tullkontrollen och tänker, stackars Johansson.

Lena är rent euforisk över den otroliga utsikten från brons högsta punkt, Olle sitter mest och funderar på vilka inköp som skall göras i Tyskland.

Köpenhamn passeras och efter en timme beordrar Lena rast, Olle svänger in på en rastplats, doften av grisar och deras avföring stinker så det blir att fortsätta för här gick det inte att försöka fika, jag trodde det var du säger Lena, men för fan säger Olle nog för att jag kan en hel del men att jämföra mig med tusen grisar var väl i överkant.

Efter ytterligare en halvtimme har grislukten vädrats ut ur bilen och vid nästa rastplats syns det en större mängd bilar, de svänger in och dukar upp, kaffe och smörgåsar med stekta ägg som är Olles favoritreskost.