bottleprice.com

Olle känner sig euforisk, när han kommer fram till systembolaget så cykeln stannar nästan av sig självt. Olle rusar in och börjar botanisera bland singel malt whiskeyhyllan, vad ska jag fira med. Det blir en Lagavulin 16 år för 579 kronor.

Lena anländer från sitt jobb som telefonist på kommunalkontoret, det luktar rökt salami i hela huset, Olle är inne på sin tredje whiskey och vrålar. ”Lena, kom hit” Lena befarar det värsta och tassar fram till Olle som sitter på altanen med en cigarr i munnen och dricker whiskey.

Omedelbart ställer Lena frågan, ”Vad i helvete håller du på med på en måndag är du inte riktigt klok”. Olle vänder sig om och säger, ”Jag har blivit chef för inköpsavdelningen och nu har jag rätt att fira”.

Lena frågar, ”Har du blivit nojig på gamla dagar eller skämtar du med mig”, nej säger Olle jag har fått ett nytt jobb, bättre lön, bättre villkor och sex veckor semester, de du. Lena fattar fortfarande inte vad Olle menar när han skriker jag är chef nu och då firar jag min första dag som chef.

Kvällen fortlöper, Olle tömmer hela flaskan med whisky och konsumerar ytterligare en cigarr, Lena är ovanligt tyst och återhållsam och låter Olle fira sin befordran medan hon skivar upp en bit falukorv och kokar lite pulvermos.

Morgonen gryr och Olle känner smaken av rök, mera rök och något som liknar vidbränd salami i munnen när han vaknar. Han är inte riktigt nykter och svajar av och an i badrummet när han försöker borsta tänderna, tandkrämen skvätter på spegeln och Olle sätter sig på toalettstolen i ett försök att nyktra till.

Lena är redan vaken och har kokat kaffe, starkt, ja mycket starkt för att försöka få Olle någorlunda respektabel inför dagens arbetspass som chef för inköpsavdelningen.

Efter tre koppar kaffe och en liten skiva bröd med ost är Olle någorlunda fit for fight. Han letar fram cykeln som han slängde i rosenrabatten när han kom hem igår och skall just cykla iväg när polisbilen stannar utanför huset och polisman Andersson börjar fråga om han sett något konstigt igår kväll.

Det har varit inbrott i tre hus på gatan och ingen verkar ha sett något. Olle tänker, vad skulle jag ha sett i min dimmiga värld.
Nej säger Olle, Jag såg ingenting konstigt men nu måste jag vidare till jobbet. Olle vinglar till och polisman Andersson ger honom en myndig blick som får Olle att rysa till.

Olle cyklar mot arbetsplatsen, cykeln verkar nästan som om den hade en egen vilja, det blir inte riktigt rakt men men huvudsaken är att man kommer fram resonerar Olle.

Olle äntrar sitt nya kontor, där har arbetskamraterna placerat en krukväxt på hans nya skrivbord med en liten lapp där det står, ”välkommen tillbaka nya chefen”, det måste vara Elsa på materialförrådet som ligger bakom detta dom andra är inte vakna för sånt här.

Olle smyger ner i sin breda kontorsstol och frestelsen att lägga fötterna på skrivbordet avbryts med att högste chefen kommer in och hälsar Olle välkommen i gänget. Han undrar varför det luktar rök i rummet, Olle vet väl att det är rökförbud inom landstingets domäner.

I ett desperat försök att dölja lukten från gårdagens bravader i whiskyn säger Olle ”Jag har några smörgåsar med salami i en matlåda och locket har hoppat av”.

Högste chefen plirar lite med ögonen och viskar till Olle, ”Firade Nilsson sin nya befattning igår så kan det inte ha varit någon dålig whisky, luktar lite Ardbeg eller möjligtvis Caola Ila”, nejdå säger Olle, det blev en liten skvätt Lagavulin. Chefen lyser upp, ”Ett gott val Nilsson, den är mycket god”.

Att utse Anders till arbetsledare var en god idé, Olle har nästan blivit arbetslös, Anders sköter allt på ett mycket bra sätt. Olle har bokat några möten med säljare av allehanda produkter, först i raden är en tillverkare av förbandsmaterial.

Semestern är slut och måndagen har börjat med strålande solsken när Olle beger sig mot sitt jobb, cykla är också är också ett sätt att transportera sig men man får vara tacksam att det inte är längre än två kilometer till jobbet.

När Olle kommer in på sitt lilla kontor ligger det ett brev på bordet med etiketten: till Olle Nilsson, intern post från högsta ledningen. Olle känner sig lite obehaglig till mods, han vänder på brevet och känner en viss rädsla för att öppna detsamma. I tankevärlden finns, vad vill dom nu då, skall vi skära ner ytterligare.

Olle tvekar en aning men till slut så öppnar han brevet och får en smärre chock, högsta chefen för Landstingets administrativa enhet har kallat Olle till ett möte klockan 10.00, nu jävlar är det allvar och vad skall det bli nu.

Olle traskar iväg mot chefens kontor med en obehaglig känsla i magen, han har inte varit på chefens kontor på över 10 år, det mesta har hans före detta chef skött och Olle har inga aningar om vad som skall ske.

Olle möts av chefens sekreterare som ber honom sitta ner och vänta medan hon aviserar hans ankomst, Olle ryser av allt det byråkratiska som känns som en värld där han inte hör hemma.

Sekreteraren meddelar Olle att chefen tar emot och Olle stegar in och ser det blankpolerade mahognyskrivbordet i kolossalformat som en hörnsten i byråkratins förunderliga värld.

Chefen reser sig och hälsar Olle välkommen till detta möte, sekreteraren har tagit plats vid ena långsidan av skrivbordet för att anteckna.

Chefen börjar med orden, ”Välkommen till detta lite informella möte, vi skall nu göra en strukturell förändring av inköpsavdelningen och som du vet så har vi inte utsett någon ny chef efter Tina som så abrupt slutade utan någon förklaring”.

Nu har vi beslutat i högsta ledningen att du får ta över som chef för inköpsavdelningen på prov och välja din närmaste arbetsledare, detta medför en hel del förpliktelser som du förstår och du kommer att bli skickad på en hel del kurser och utbildningar både inom Sverige och ibland även utomlands.

Olle sväljer, sväljer igen och funderar på om han drömmer, om vilka förpliktelser som gäller är av underordnad natur, nu gäller det eller aldrig.

Chefen fortsätter med att presentera ett nytt anställningskontrakt som han vill ha i retur inom två dagar, Olle tar kontraktet och bugar. Olle försvinner från chefens kontor och gömmer sig på en toalett och läser innehållet.

Olle läser, han tror inte sina ögon, han skall bli chef för hela inköpsavdelningen på sjukhuset endast rapportera till högsta chefen och en plats i ledningsgruppen, det snurrar i huvudet på Olle och han ser oanade fördelar av detta och jublar inombords.

Olle sneglar lite på sitt nya kontor som har renoverats under hans semester, nya möbler, nytt skrivbord, 4 nya besöksstolar, en ny dator med en 22 tums widescreen bildskärm. Det går bara inte att tacka nej till detta erbjudande.

Det fanns en löneklausul i anställningsbeviset som han nu läser och ser att lönen blir 34 000 kronor i månaden, det är 8 000 kronor mer än han hade tidigare, bara denna överraskning gör honom knäsvag.

Ingen vet varför Olle är aningen omtumlad, men de flesta känner Olle och ingen bryr sig, han har nyligen kommit tillbaka från semestern och de flesta vet att det har varit ett hårt liv men ingen låtsas om detta utan behandlar honom som vanligt.

Olle skriver med darrande hand på anställningsbeviset och han vågar inte lägga det i internposten utan stegar iväg mot chefens kontor och lämnar det till hans sekreterare.

Olle alldeles förvirrad, vem skall jag utse till min tjänst, Tommy är alldeles för lat och odräglig, Anita som är ett rättskaffens fruntimmer är alldeles för petnoga och då blir det bara en massa tjafs om vilka pennor som är billigast osv.

Olles hjärna arbetar på övertryck när han kommer på den ultimate ersättaren, Anders. Han är lugn och timid, ingen gåpåare men mycket trogen och ordningsam, det gäller att välja den rätta så blir det inte så mycket över till mig resonerar Olle.

Morgonen gryr och Lena är i vanlig ordnig överexalterad över vad dagen har i sitt sköte, Olle är aningen dämpad och överväger att strejka alla inslag av kroppslig tortyr ála Lena.
Vi måste bara utnyttja vandringsleden till havet som löper från husen till stranden, det är inte så långt enligt Lena, Olla fruktar det värsta med Lena geografikunskaper i färskt minne.

De vandrar genom en lummig skog, över slätter och efter fyra kilometer syns havet som en befrielse för nu kommer vi inte längre tänker Olle när Lena stadfäster att här vill jag bada och sola en stund.

Efter tre timmar återtågar paret mot stugan och Olle känner att han är lika törstig som en kamel i öknen, väl framme tar Olle och släcker törsten med två öl ur kylskåpet, Lena börjar med maten för kvällen en gryta med grönsaker och allehanda nyttigheter.

Olle har gjort en liten utflykt i stugbyn och träffat på Stefan och Birgitta som kommer från Blekinge, efter lite konversation så bjuder de in Olle till sin uteplats och Stefan tar fram en whisky som han köpt i Tyskland, Cragganmore hette den men Olle har ingen avsikt att fördjupa sig i namn utan dricker den ren och njuter i fulla drag av varje droppe.

Några timmar senare vandrar en berusad Olle tillbaka till sin stuga, därinne råder en något hatisk stämning, Lena aningen förbannad över att ha blivit lämnad ensam med mat och andra nyttigheter. Olle rumlar in och frågar vad som står på matsedeln, Lena bitsk som en tiger ger honom en förmaning om att maten serverades för två timmar sedan men nu är den slut.

Olle som vanligt oförstående frågar hur fan kan maten ta slut om jag inte äter av den, Lena bara skakar sitt huvud och konstaterar att Olle har varit på utflykt i alkoholens värld och några förklaringar är inte av nöden tvungna.

Veckan fortlöper som den började och den tog slut som den började, Olle kämpade in i det sista men fredagen innan hemresan gjorde Lena klart att jag kör inte på färjan så du håller dig i skinnet annars flår jag dig med en slö kniv.

Lördag morgon, det duggregnar en aning när Olle och Lena packar bilen, städningen av stugan görs och de lämnar stugan och äntrar färjan från Rörvig till Hundestad. Det har blivit deras lott att det blev den lilla färjan och det blåser ganska kraftigt, färjan kränger, det spolas upp vatten på färjan, Lena känner att ansiktsfärgen blir aningen blålila och illamåendet kommer.

Lena rusar ur bilen och spyr i motvind vilket resulterar i att det mesta återvänder och hamnar på hennes ljusa linne, hon känner att hon vill dö men återvänder till bilen. Olle känner lukten av spyorna och frågar, var du tvungen att ta med dig allt tillbaka, det luktar för fan spyor i hela bilen. Lena karsk, ”håll käften, du vet att jag inte tål sjögång, lär dig leva med lite odör”.

En timme senare är det äntring av färja nummer två, den mellan Helsingör och Helsingborg, Olle lite orolig när det blåser lite vita gäss i sundet, hur skall det gå för Lena och hennes sjösjuka. Färjan lämnar land, den märker inget av sjögången utan 20 minuter senare är det lossning i Helsingborg.

Bilen rullar av färjan och Olle blir stoppad i tullen, en genomgång av bilen, Olle vilt protesterande över myndighetstrakasserier och missbruk av skattemedel vilket resulterar i att Olle får åka på den berömda vågen, med nöd och näppe klarar han sig från överlast och Olle tackar sin lyckliga stjärna att han var så pass törstig i Danmark att överlasten försvann där.

Olle kör genom Helsingborg och ut på motorvägen mot hem kära hem, några timmar senare syns siluetten från hemstaden som ett befriandet tecken i kvällssolen.
Bilen rullar in på garageinfarten och Olle känner en lättnad över att vara tillbaka, Lena somnade strax efter Helsingborg och blir alldeles vild över att vara hemma igen.

Vad kan vi lära av detta.
Packa inget onödigt om du skall handla i Tyskland.
Var beredd på att lagret krymper om du semestrar i Danmark
Låt inte tullen ta dig för överlast, för det är det enda dom kan ta dig för.