Arkiv för september 25, 2010

Olle reser på tjänsteresa till Prag. Hotellbaren, del 2.

Färden till hotellet tar 45 minuter, trafiken är en blandning av gamla Östeuropa och det nya västinfluerade, skrotbilar trängs med Mercedes och BMW i de högre prisklasserna. Incheckning på hotellet går smidigt, hotellbaren är öde, där sitter en kvinna i femtioårsåldern och läser en pocketbok i brist på kunder.

Adamsson har hittat en genuin Tjeckisk restaurang som ligger två kvarter bort där man serverar egenproducerad öl. De vandrar mot restaurangen, Olle beställde när ingen såg honom en öl i hotellbaren och förvånades över det höga priset på en Urquell 33 centiliter för 40 svenska kronor.

Väl framme vid restaurangen föreslår Adamsson att det skall testa det Tjeckiska köket och utan att fråga beställer han fläskstek med knödel innan någon hinner protestera. Kyparen frågar vilken öl de vill ha, en stor säger Olle, de andra följer Olles förslag och in kommer tre öl med en liter vardera, det var skillnad säger Olle mot våra stora starka på 40 cl, här vet dom hur det skall vara.

Maten kommer in, en fläskstek enligt Tjeckisk tradition och något vitt i skivor som liknar kokta brödskivor med en variant på surkål. Olle känner lite försiktigt på knödeln, den är mjuk och smakar egentligen ingenting, men fläsksteken är kryddad med kummin och är väldigt god.

Kyparen anländer och ger lite instruktioner om hur maten skall behandlas innan man äter den, stekskyn från fläsksteken skall hällas över knödeln annars smakar det ingenting. En riktig fettbomb säger Adamsson när kyparen påpekar att en snaps är det rätta tillbehöret, Olle vaknar ur sitt dagdrömmande och säger ta in en lämplig snaps innan någon ens hinner öppna munnen.

In kommer tre glas med vodka som innehåller minst 8 cl, Olle ler för nu har han också beställt något som är välbehövligt enligt kyparen, skål på er kamrater utbrister han.
Måltiden avslutas med ytterligare en vodka och Olle känner sig redo för lite äventyr i denna ljuvliga stad.

Tillbaka till hotellet med något vingliga steg, en mättnadskänsla som bara kan upplevas i Prag, det rapas och vädersläpps åtskilliga gånger under promenaden. Olle känner att det är lite läge för ett ensamt utforskande av publivet i denna stad så under förevändning att han vill ta en promenad i syfte att lätta på trycket i magen går de andra in på hotellet.

Olle rundar hotellet och promenerar mot Vaclavplatsen, efter 150 meter ser han liten pub i källaren som verkar mysig, det är mörkt, rökigt och ett tiotal personer i lokalen av alla de nationaliteter.

Han beställer en öl och barägaren frågar ”är du törstig eller vill du ha en god öl”, jag är nog mest törstig säger Olle, en halvliter Gambrinus ställs fram till det facila priset av 10 svenska kronor. Nu går det upp ett ljus för Olle varför det är tomt på hotellbaren, en turistfälla.

Efter ytterligare några Urquell som kostade 12 kronor för en halvliter känner Olle att det är dags för att återvända till hotellet, det har mörknat och stegen känns längre än de egentligen var men väl inne på hotellet vinglar Olle in i hissen och åker upp till tredje våningen.
Han har fått rum 308, en bit från de andra som har rum 206 och 209 våningen under.

Olle reser på tjänsteresa till Prag. Flygresan, del 1.

Efter att golfsäsongen tagit slut och Olle parkerad sin utrustning i garaget med en liten tår i ögat över att nu var det inte lika lättvindigt att konsumera diverse alkoholhaltiga drycker på ett nästan legalt sätt, detsamma som att Lena accepterade att han smorde näbben efter en fullbordad runda.

På jobbet hände just ingenting, det lunkade på i maklig takt eftersom Olle infört devisen att ”Det är ingen idé att springa om man inte vet vart man ska”.

En tisdagsmorgon anlände ett brev från Adamsson, Olle river lite lojt upp detsamma och lägger innehållet på skrivbordet för nu var det fikapaus och så bråttom kunde det inte vara med Adamssons brev.

En timme senare återvänder Olle till sitt kontor, efter att ha smaskat i sig en stor bit av Elsas sockerkaka, han hade nästan glömt bort brevet från Adamsson när han plötsligt upptäcker att det ligger hopvikt på tangentbordet till hans dator.

Han letar upp sina läsglasögon, viker upp brevet och läser. Det är påkallat från högsta ledningen att hela transporttjänsten skall reformeras och all personal skall bidra med sina kunskaper och idéer för att förkorta ledtiderna vid transporter av patienter såväl internt som externt.

Olle läser vidare och glasögonen halkar ner på näsan av förvåning när Adamsson har beställt ett paket med föreläsningar och praktiska förevisningar på ett sjukhus i Tjeckien nämligen i huvudstaden Prag, där har man genom en hel del tekniska lösningar kunna förkorta transporterna inom sjukhuset med över 30 % och även lyckats med att eliminera belastningsskador bland personalen.

Avresan var satt till nästa måndag och på inbjudningslistan stod Olles namn, även Johan var med som teknisk sakkunnig, att Adamsson också fanns på listan förvånade inte Olle, den ormen är självklart med när det gäller att kunna åderlåta systemet på pengar.

Några dagar senare anlände färdhandlingar, flyg från Arlanda till Prag, transport från flygplatsen till hotell Archibald där tre enkelrum var bokade i tre nätter. Sjukhuset som skulle besökas låg på promenadavstånd från hotellet.

Väl hemkommen med färdhandlingarna frågar Lena vad dom skall göra i Prag och vad det är som dom skall titta på som är så revolutionerande, det har jag ingen aning om säger Olle. Jag har frågat Johan och han vet inget heller men på måndag så bär det iväg.

Efter en mycket tidig måndag med avfärd till Arlanda så är man efter fyra timmar äntligen framme, bilen lämnas på en långtidsparkering och de tre traskar iväg mot terminalen för att checka in, för sedan får vi tjecka ut säger Adamsson i försök att var lustig, Johan och Olle ler lite pliktskyldigt, men inte ens inför nästa månads löneförhandlingar orkar de skratta åt chefens torra humor.

Olle har fått platsen vid fönstret precis vid vingen så utsikten är nästintill obefintlig men vem bryr sig tänker Olle, hoppas dom serverar så snart vi kommit upp i luften. Planet taxar ut och motorerna rusas upp och iväg upp i det blå, en blå starköl skulle också smaka fint nu.
Efter mycket bökande i mittgången anländer äntligen serveringsvagnen, Olle beställer två, nej ta tre öl och har ni Gammeldansk, nej tyvärr men vi har en Tjeckisk variant som heter Becherovka, ta två sådana säger Olle, 220 kronor fattigare börjar Olle smaka på en tjeckisk öl som heter Staropramen samtidigt som han häller upp Becherovkan i plastmuggen.

Ölen smakar helt ljuvligt, nu återstår det att smaka på spriten, den smakar Jul tänker Olle, sprit med smak av pepparkaka, det ultimata sättet att slippa Julglöggen som smakar blask och smula ner sig med pepparkakor alá Mor Annas. Då är detta bättre, pepparkakor i flytande form med lite värme i botten. Får nog köpa hem en sådan, den kommer Lena säkert inte att gilla och då får jag ha den själv.

Planet landar och några resenärer som tidigare endast åkt charter applåderar när landningen är genomförd. Olle känner sig beredd att äntra landet som flödar av god och billig öl som om han hade kommit till sitt eget Shangri-La.