bottleprice.com

Leif började på sjukhuset officiellt på underhållsavdelningen, med andra ord han blev tilldelad att reparera trasiga sängar, rullstolar och rullatorer. Leif visade sig vara en tusenkonstnär även på detta och blev med tiden en omtyckt medarbetare.

Olle kunde inte släppa detta att Leif hade varit professionell smugglare utan frågade vid varje enskilt möte om hur han hade kunnat undkomma tullen i alla dessa år utan att ens bli misstänkt.

Leif som var en glad och social person berättade gärna för Olle hur han hade skött sitt smugglande. Jag hade en beställning från en idrottsklubb som avancerat från division 6 till division 5, dom ville ha hundra flak öl, 50 liter sprit och 20 liter vin till damerna för att fira sitt avancemang.

Jag insåg snabbt att detta var en lukrativ affär och började fundera hur jag skulle göra för att få hem detta utan några tullinspektioner, ett intyg om en pågående bröllopsfest för min syster med mer än 50 personer var min biljett till detta.

Bil och släpkärra var ett måste då det hela vägde mer än ett ton, jag hyrde en släpkärra på OKQ8 och drog iväg en söndag, köpte allt på måndag morgon och äntrade Sverige via Lernacken vid Öresundsbron vid lunch på måndag, de flesta tullare hade sin middagsrast så det var bara att betala broavgiften och passera, intyget sparade jag och ändrade bara bröllopsdatum, för att kunna använda det vid nästa resa.

Jag tjänade nära nog 10 000 på denna resa när alla avgifter för resan var betalda, allt tog två dagar, en liten nätt inkomst. Jag dricker sällan eller aldrig något själv så det är inga skadliga utgifter i hanteringen.

Nästa beställning kom från ett större företag som skulle ha en firmafest med anledning av ett 25-års jubileum, dom ville ha 300 flak öl, 200 liter sprit och 100 liter vin. Där funderade jag ett tag och kom på den ultimata lösningen, jag kunde ju inte åka med bil och släpkärra då det vägde nästan 4 ton.

Jag kontaktade ett åkeri som hade körningar till Tyskland med styckegods men sällan något tillbaka till Sverige, chauffören var något fundersam över denna transport men jag övertygade honom med 5 tusen kronor och då blev det genast intressant. Jag riggade min bil med en koppling till signalhornet så att jag kunde simulera att signalhornet hängt sig i tutläge.

Jag åkte över till Danmark och följde med chauffören till Tyskland, han lossade i Hamburg och sedan åkte vi vidare till Heilighafen och inköpte alkoholen. När vi kom tillbaka var han nervös över hur vi skulle kunna komma tillbaka till Sverige utan att bli kollade.

Vi äntrade färjan i Helsingör, jag först, han efter mig, när vi kom iland och körde fram till tullkontrollen tryckte jag på knappen så att signalhornet började tjuta, stannade bilen alldeles vid tullkontrollen och rusade ut och såg förtvivlad ut, tullarna kom som på beställning och undrade vad som stod på.

Jag förklarade att mitt signalhorn hade hängt sig och beklagade att jag störde, tulltjänstemännen var väldigt hjälpsamma och ville hjälpa mig så de flesta samlades runt min bil medan lastbilen passerade utan att någon ens lyfte ett ögonlock för att kontrollera den.
Efter några minuters tutande så knäppte jag av tutande med knappen och bad så mycket om ursäkt att jag åsamkat tullverket en massa bekymmer denna dag.

Väl hemma med denna last så blev förtjänsten nära nog 40 tusen kronor efter alla utlägg, men efter ett antal sådana resor så börjar man tröttna på ett liv som smugglare även om det är lönsamt, man måste räkna med att det går ett tag sedan åker man dit och då blir det inte roligt.

Det var alltså därför du sökte dig hit säger Olle, ja jag vill ha tillbaka mitt Svenssonliv innan jag blivit kriminellt belastad och börjat konsumera efter en fiktiv inkomst, jag har köpt ny bil, betalat lånen på huset och köpt en båt för pengarna jag tjänat säger Leif.

Dagarna på sjukhuset fortlöper som vanligt, Olle lever som vanligt med några flaskor whisky i garaget utan att Lena vet något. Nu har det blivit pensionsdax för en gammal trogen medarbetare nämligen Simon.

Simon har varit den ultimata allt i allo mannen som fixade det mesta, dock var han av religiösa skäl absolutist och tillbringade sin fritid som vaktmästare på Pingstkyrkan. Olle upplevde dock Simon som en trogen medarbetare även om han var torr som ett julfikon.

Nu skulle Simon avtackas och det funderades länge och väl vad som skulle bli en avskedspresent. En del ville samla till en resa, andra ville ge honom ett presentkort på Dressman då han sällan eller aldrig bytte kläder, lite odör fick man utstå tyckte Olle.

Simon avtackades med en resa i taxi till Dressman, där skulle han få köpa kläder för 1000 kronor, Simon mottog gåvan med lite blandade känslor, han ansåg att hade man inte slitit ut farsans gamla tweedkostym och alla kalsonger som inte resåren var slut på så var det lite onödigt.

Nu var Simon historia och det var läge för att anställa någon ersättare, man annonserade via arbetsförmedlingen om en händig och samarbetsvillig människa med ett socialt beteende vilket var viktigt då det gällde att kunna ge en bra service till patienterna.

Olle var den som skulle intervjua de sökande, det hade kommit över 50 ansökningar så det var ett krävande jobb att sortera alla och göra en rättvis bedömning, dock utmärkte sig en som hade ett mycket socialt beteende och tyckte om att arbete med människor.

Olle kallade in Leif som var en av de sökande för en intervju, han kom, sågs och segrade i kampen om platsen, varför, jo han hade ett alldeles förträffligt socialt beteende och han var en tusenkonstnär i det mesta. Leif stack inte under stol med att han under det senaste året försörjt sig som importör av alkoholhaltiga drycker från Tyskland, något som Olle inte såg som någon nackdel.

Olle frågade om han hade åkt fast i tullen någon gång, Leif skrattade och berättade att det är bara amatörer som åker fast, vi proffs har våra metoder och tullen vet att dom inget kan göra utan vi blir mer som kompisar. Tullen vet sin plats och vi vet vår plats.

Efter några ytterligare frågor som endast handlade om rent akademiska saker blev Leif förordad som den mest lämplige till tjänsten på materialförsörjningen på sjukhuset.

Olle som är av naturen törstig tyckte att han gjort ett klipp i och med anställningen av Leif, nu kunde han få hem alkoholvaror från Tyskland till ett rimligt pris. För det gällde att utnyttja fördelarna med en anställd som kunde sina saker.

Efterrätten består av ett päron i likör, alla damer låter sig väl smaka, herrarna börjar känna verkningarna av viagran och väntar lydigt på att damerna skall bli lite lössläppta efter denna efterrätt vars syfte är att lätta på skruplerna.

Någon orkester finns inte men en bandspelare av äldre format få utgöra ett substitut och det spelas livet i finnskogarna, drömmen om Elin och allt annat som går att spela på ett dragspel i syfte att ge festen ett klimax av sällan skådat slag.
Det festas om ordentligt och Olle föreslår att de som vill skall dansa för att det skall bli lite mera intimt mellan alla parter. Ragnar bjuder upp sin rumsgranne Karin och de svävar ut i en tryckare där viagran har gjort honom till en stålman av sällan skådat slag.

Rullstolar, kryckor och käppar samlas på dansgolvet nu har det hettat till ordentligt och nu vill alla visa sina konster från en svunnen ungdom, damerna känner att efter några vinglas så kvittar det att de är änkor som sörjer sina tidigare män, nu gäller det eller aldrig.

Festen pågår långt fram på småtimmarna alla är glada och det tjoas och dricks den ena groggen efter den andra, damerna är inte sämre utan de skrålar och flörtar med sina grannar på boendet.

Olga och Erika försvinner in på Eriks rum i syfte att avla en ny generation, detta dock en skimär då bägge är över 80 år men skam den som ger sig tänker de båda. Erik är drabbad av alszheimer men det är inget som bekymrar de två utan nu gäller det att passa på innan viagrans verkningar går över.

Ragnar är på sitt bästa humör och tackar Olle för en riktig födelsedagsfest och tar Margit i handen och vandrar in till sitt rum, han blinkar till Olle och säger, du var en jävla festfixare, detta kommer jag aldrig att glömma, din torre bror kan dra åt helvete för du vet hur en fest skall fixas.

Morgonen gryr och det är ingen vanlig morgon på seniorboendet, de flesta är tyngda av gårdagen festande, det är tyst mycket tyst ingen har för avsikt att gå ur sängen till den sedvanliga frukosten.

Ragnar vaknar med Margit vid sin sida och viskar till henne, detta gör vi igen om vi orkar, man lever bara en gång, Margit nickar och ser sin stilige Ragnar som en nyfunnen kärlek.
Jäklar vilken kanin tänker hon, men ändå ömsint.

Olga och Erik vaknar sida vid sida och ingen av dom vet vad som hände men Erik som är den mer belevade säger, jag minns ingenting men jag tror det var bra men min alzheimer gör att jag inte kan berätta något.

Personalen på äldreboendet förfasar sig över dessa sprit och sexorgier som blivit ett faktum efter Ragnars 80-årskalas, det städas och fejas under ljudliga protester när Ragnar uppenbarar sig och säger, ”Hör upp kärringar, detta var den bästa födelsedagen i mitt liv”.

Föreståndaren för äldreboendet klampar in till Erik och finner honom och Olga helt spritt nakna i sängen, hon utrycker sin avsky över detta när Erik säger ”Jag vet ingenting men nog fasen hade vi roligt eller hur Olga”.

Dagen efter går lite i moll, en del är inte så spralliga som dagen före men de flesta är mycket nöjda med Olles firande av Ragnar och hoppas att detta skall bli en permanent företeelse varje år som Ragnar fyller år. Alla hoppas att Ragnar skall bli minst 100 år.

Lena som har varit sängliggande frågar med en hes stämma Olle om dur det gick med festen för farfar, jodå säger Olle det gick bra alla var nöjda, åt dom upp smörgåstårtan frågar Lena.
Jodå den blev inte långlivad.