bottleprice.com

Efter några minuter öppnas dörren och en leende man i 60-årsåldern med vad gissa, svart kostym ber dem stiga in på hans kontor. Ett stort skrivbord i mahogny lyser som om det varit nypolerat idag. De sätter sig i besöksfotöljerna som är av Chesterfieldmodell och sjunker ner i en mycket bekväm ställning.

Mannen presenterar sig som Klaus, jag har hand om alla ärenden som gäller arv och kvarlåtenskap som banken har i sin besittning. Lena halar fram skrinet och lyfter på locket, Klaus tittar i detta och skrattar, jaha säger han arvet efter Helge Johansson säger han.
Ja han var en mycket speciell person med mycket extra önskningar om sin kvarlåtenskap.

Lena börjar genast ana oråd och kämpar förtvivlat för att inte låta alltför nervös, Olle känner att allt är nog inte så enkelt som de först trodde. Klaus börjar berätta om Helge, han hade ett bolag i Schweiz som genererade en hel del pengar från patent som gav en årlig utdelning.

Detta bolag som hette Helgovetia äger aktier i en del andra bolag och en bil som Helge oftast tog med sig till Sverige, den är dock registrerad på bolaget som firmabil och bör återlämnas till bolaget annars kan det uppstå en ägarkonflikt med skatteverket i Sverige.

Naturligtvis kommer denna bil att finnas tillgänglig vid era besök i vårt vackra land men den får enligt lagen inte finnas utomlands mer än tre månader, nu har den varit i Sverige i snart tre år och det är inte bra men vi kan gemensamt ordna att det inte blir några efterräkningar från Schweiziska staten.

Lena nästan spricker av spänning men är snart på det klara med att några 35 miljoner efter farbror Helge blir det inte men vad blir det måntro, hon törs inte fråga utan låter Klaus fortsätta berätta om farbror Helge och hans affärer i Schweiz.

Klaus fortsätter med en lugn stämma berätta om Helge, han var vid sitt frånfälle god för 5 miljoner euro som samlats i en stiftelse för unga forskare som studerar kemi med inriktning på läkemedel mot cancer, Helge dog av cancer när han var 72 år och hans sista önskan var att vi varje år delar ut 500 hundra tusen euro till ett institut här i Bern som inriktat sig på forskning om cancer.

Lena känner sig lurad, att åka till detta alpland och åse att miljonerna försvann som utan att någon egentligen hade förstått det hela, han var lite lurig denne farbror Helge.
I sitt sinne kände Lena dock en glädje över att farbror Helge avsatt sina pengar till ett mycket ädelt ändamål.

Klaus fortsätter, dock är detta inte hela sanningen, Helge hade för avsikt att donera företaget till samma institut men hann aldrig innan han dog så du Lena ärver företaget Helgovetia med dess tillgångar som inte är helt oväsentliga.

Helgovetia är ett privatägd företag som vi sköter här från banken, det är mest handel med aktier och värdepapper, det finns en fastighet som är delvis ägd och värderas till 8,5 miljoner euro. Var ligger den säger Lena, den ligger väldigt nära och heter Allegro, där ligger Hotel Allegro Bern, det är ju där vi bor säger Olle, äger vi hotellet säger Lena.

Nja inte riktigt men du äger en tiondel av fastigheten som hotellet hyr och det är ett gammalt anrikt hotell med mycket gott renommé, ja det var inget fel på hotellet säger Lena, det var högsta klass.
Undrar vad dom skulle säga om jag presenterade mig som ägare till huset säger Lena och fnittrar lite.

Nu är det så att fastigheten som hotell Allegro ligger i ägs av ett konsortium som Helge är delägare i, det är 10 delägare som inte vill ståta med att dom äger en tiondel av hotellet, vilka dom andra är kan jag inte avslöja men. Allt överskott går in på ett konto som disponeras av varje enskild delägare, Helge ville att hans överskott från verksamheten skulle utgöra ett boendekapital, d.v.s han ville kunna bo där utan några kostnader och därför fonderas medel från hyran till ett konto som kan disponeras utan några frågor.

Morgonen gryr och Lena känner sig som om hon blivit överkörd av ett tyngre fordon, huvudet värker, tungan sitter fast i gommen och det smakar skit i munnen. Olle ligger alldeles stilla när Lena ruskar på honom så smäller det i baken och en ljudlig odör sprider sig i rummet.

Lena rusar upp ur sängen i ett försök att undvika alltför mycket av Olles prestationer, doften är inte något som parfymfabrikanterna skulle ha tagit som en fördel i sin tillverkning. Olle sätter sig upp i sängen och säger, idag är det upp till bevis när vi kommer till banken. Om vi kommer dit levande säger Lena efter dina försök att lönnmörda mig.

Efter diverse duschande och tandborstande är de klara för att äta frukost, tyvärr så ingick inte frukosten i rumspriset utan det blev ett tillägg på 75 chf per person för frukost. Lena något irriterad över detta men väl medveten om att frukost måste vi ha även om priset är ett rövarpris.

Frukosten är avklarad och nu beger de sig ut för en promenad till banken Credit Suisse AG som ligger på Christoffelgasse 6, en promenad på 10 minuter, bägge känner sig spända som två tonåringar inför sitt första kärleksmöte. De rundar banken och åser entrén som ett monument över kapitalismens seger över mänskligheten.

De närmar sig den magnifika porten som är ingången till detta Mammons tempel, en dörrvakt öppnar porten och hälsar välkommen på ett språk som dom inte förstår men gissar är välkommen.

De glider in på ett marmorgolv som är polerat och där inne råder en tystnad som skulle få vilket bibliotek att framstå som en rockkonsert. De närmar sig en info-disk med en man i svart kostym, vit skjorta och en mörk slips. Han hälsar dom välkomna på engelska och ber om i vilket ärende dom besöker denna bank.

Olle försöker på lite stapplande engelska att förklara att dom ärvt ett konto som finns i banken, mannen i den svarta kostymen hänvisar dom till en kollega som sysslar med dessa ärenden och lämnar dom utanför en bastant ekdörr.

Maten serveras och njutningen är fulländad, har aldrig ätit en godare fisk och vinet var väldigt gott säger Lena, Olle smaskar på sin oxfilé och njuter i fulla drag, mat det kan dom i alla fall säger han. Vad önskar lady Lena till efterrätt säger Olle, jag vill ha choklad med tryffelsmak, glass och en liten likör för nu är jag på spenderhumör.

Olle vinkar till hovmästaren och beställer enligt Lenas önskemål och tillägger, en kaffe med en stor cognac till mig, vilken sort frågar hovmästaren, ta en god säger Olle utan att tänka å kostnaderna. Efterrätten kommer in och Olles cognac med kaffe, en renault cartre noire. Olle smakar lite försiktigt och konstaterar att hovmästaren gjort ett gott val, som en dröm blir betyget.

Efter allt kalasandet ber Olle att få in notan, den kommer som sig bör, vikt och på silverfat. Olle viker upp notan och konstaterar att den är i enlighet med allt annat i detta land, billigt är inte ordet men gott var det. 210 sweizerfranc är slutnotan, Olle räknar den snabbt i huvudet och det blir 1500:- kronor. Lena halar fram sitt visa-kort och betalar.

Dagen lider mot sitt slut, paret Nilsson lämnar restaurangen och går in på sitt rum, Lena lite småberusad säger, nu skall vi bada i jacuzzin och dricka champagne vi skall njuta av denna resa så länge den varar även om vi inte blir miljonärer.

Lena fyller vatten i jacuzzin och börjar klä av sig, Olle lite försiktig men ett bad har aldrig varit fel även om det är i Schweiz. Öppna champagneflaskan säger Lena till Olle men inga konstigheter utan öppna den bara och ta med glasen nu skall vi njuta av badet.

Det fräser och bubblar i jacuzzin när de bägge sätter sig i det ljumna vattnet, Olle känner att alla dessa munstycken som skickar vatten både här och där får hans mage att komma igång och efter några minuter så händer det som inte får hända i en jacuzzi, han tvingas släppa en fis, det bubblar till och Lena skriker till, hur kan du göra så när vi är som mest romantiska.

Doften från Olles fis är som en gravöppning, unken och mycket illaluktande, jag blev själv överraskad säger Olle, den bara kom och tvingade sig ut. Du är nog som damen sa i Kassel ein Schwedishes schwein, förlåt säger Olle.

Nu tycker jag att även champagnen smakar lite unken säger Lena, jag sa förlåt säger Olle, jag råder inte alltid över min kropps underliga funktioner, ibland blir det fel. Champagneflaskan töms och det är livat värre i badet, Lena har fyllnat till och börjat retas med Olle, skall vi älska i badet min store hingst säger hon och fnittrar.

Olle skakar i huvudet och försöker fly detta badkar i ett tappert försök att undvika ytterligare försök till fortplantning som sällan eller aldrig innebär någon eufori för varken den ena eller andra parten när berusningsgraden har nått en nivå som gör det hela till mer ansträngning än njutning.

Olle rumlar iväg och hittar en handduk modell större och torkar sig medan Lena skrålar i badet, får kolla så hon inte drunknar tänker Olle. Efter en halvtimme kommer Lena ur jacuzzin alldeles vinglig i benen, hon sätter sig på en pall på toaletten och säger, har aldrig varit så full och glad. Olle hämtar en handduk och lägger den på Lena som suckar, allt roligt har en ände.

Efter mycket torkande och vinglande så stupar paret Nilsson i sängen, John Blund kommer med blixtens hastighet och så sover bägge som två små barn. Telefonen ringer och Lena stapplar iväg och svarar, det är Lotta som undrar om dom får ha party i huset till helgen. Lena svarar något som hon inte skulle ha svarat i ett nyktert tillstånd, ja ha party ni för det har vi pappa och jag.

Åter i sängen somnar Lena omedelbart, Olle lyssnade på samtalet och undrade hur mycket kommer detta party att kosta, diverse skavanker på möbler och annat är det minsta bekymret men jävlar om dom dricker ur mina pilsner och min dyra whisky då gör jag flickorna arvslösa.