bottleprice.com

Efter några härliga dagar på hotellet och diverse utflykter i staden är de kallade till banken för nu hade det nya elektrokortet kommit som Lena skulle kunna använda vid behov av pengar i Sverige. Bara det att kunna ta ut runt 25 000 kronor varje månad blir som en trissvinst. Hur berättar vi för våra döttrar om detta säger Lena.

Vi avvaktar med det och tar oss en funderare på hur vi och vad vi skall berätta för dom, för känner jag dom rätt så kommer dom att utnyttja lägenheten i Monaco ganska flitigt och då försvinner 25 000 ganska snabbt säger Olle.

Dagarna går och det är dags för hemfärd för Olle och Lena, bilen lastas med diverse inköp, Lena har testat sitt elektronkort och handlat lite kläder och accessoarer som hon anser är värdigt en dam med miljoner på banken. Olle förfasade sig dock över handväskan för 2 500 kronor, det är jag värd var Lenas kommentar, end of diskussion.

Nu bär det iväg mot hemmet, de lämnar Bern och har med sig många lyckliga minnen om ett ekonomiskt oberoende, dock känner Olle en liten ovilja mot att köra ner farbror Helges XC 70 inom en månad, men allt kan inte vara en dans på rosor tänker han, det finns alltid törnen på dom också.

De väljer lite finare hotell på vägen hem, Lena betalar med sitt elektronkort och det fungerar klanderfritt, det är bara i Sverige jag inte kan ta ut mer än 25 000 i månaden enligt Klaus på banken men i övriga Europa är det nära nog fritt fram att handla upp till 50 000 kronor per månad.

Resan mot hemmet tar några dagar, Olle har som genom ett under hållit sig nykter under hela hemresan och han funderar över hur det hela skall fungera, en våning i Monte Carlo, en äganderätt i ett hotell i Bern och en massa pengar och vad döljer sig i brunnen i Torsby.

Lena är alldeles för överraskad för att överhuvudtaget samla några tankar, hon tänker mest på brunnen i Torsby. Schweiz passeras, Tyskland passeras, det är inte mycket prat mellan henne och Olle. När Danmark skymtar från färjan utbrister Olle, nu är det nära hem.

Öresundbron ses som en befrielse att resan snart är till ända medan frågetecknen hopar sig. Allt är som en dröm som man inte vill vakna från, stoppa säger Lena när de passerar Lernacken, jag vill ha kaffe och våfflor på kaféet innan vi drar vidare.

Efter ytterligare några timmar syns hemstaden som en småstad var som helst, men det är skönt att vara hemma efter en så här omtumlande resa säger Lena, Olle nickar han har heller inte fattat innebörden av allt.

Olle svänger in på garageinfarten och känner att nu jävlar är det läge för ett par pilsner och några gammeldansk. Lena styltar runt i trädgården för att förvissa sig att allt är som dom lämnade det hela, ingenting verkar vara annorlunda varvid hon gör Olle sällskap vid köksbordet och beordrar in en flaska vin som inköptes i Tyskland med orden, nu vill jag bli full innan jag vaknar från denna dröm.

Dagen lider mot sitt absoluta slut och paret Nilsson lämnar köket för att sova på saken och fundera på nästa resa till Torsby, hoppas den vilde jägaren inte har slut på köttet säger Olle, vi kan bli ofrivilliga objekt, god natt säger Lena.

Lena känner sig alldeles stum, fattar du vad vi har ärvt säger hon, ja men nej inte egentligen säger Olle, allt är så omtumlande så det går knappast att fatta, vi är miljonärer men ändå inte på riktigt.

Kan vi få en kopia på en del av pappren som finns i bankfacket frågar Olle, javisst säger Klaus och knäpper med fingrarna och vips så dyker det upp en vakt som tar pappren och försvinner till ett rum utanför valvet och är tillbaka med kopior inom två minuter.

Bankfacket låses, de vandrar tillbaka till hissen och åker upp till bankens huvudplan, Klaus tackar för sig och önskar dom lycka till med orden, är det något ni behöver så låt mig få veta så ordnar jag detta.

Lite smårusiga av spänningen börjar det promenaden mot hotellet, kommer du ihåg koden till hotellet säger Lena, jadå säger Olle, skall bli kul och få se vilken effekt den har på hotellchefen.

Lena sätter sig på en parkbänk utanför banken, jag måste få hjärnan att fungera efter allt detta säger hon, vad tror du Helge menade med att vi inte skulle glömma att leta i brunnen och efter vad, jag trodde vi hade hittat det mesta men äventyret fortsätter tydligen, han var en god människa Helge som ville alla väl, speciellt oss säger Olle.

De fortsätter sin vandring mot hotellet i sakta mak, Olle ber att få träffa hotellchefen och blir visad till ett kontor som är stort som en danssalong, bakom skrivbordet sitter en äldre herre och läser någon finanstidning, han hälsar på Olle och frågar lite irriterat vad kan jag stå till tjänst med, är det något klagomål eller?

Olle räcker fram koden och det blir en hiskelig fart på hotelldirektören, han tar telefonen och ringer omgående till receptionen, Olle förstår ingenting men att det är något i görningen förstår han. Hotelldirektören ber om överseende med sitt något arroganta beteende när Olle kom in men lovar att fixa till allt i enlighet med den överenskommelse han hade med tidigare ägaren Helge.

Lena väntar i lobbyn och ser på Olle att nu har det hänt något som han tycker är positivt, Lena ber om nycklarna till rummet när portieren säger att det är inte riktigt klart än, vi håller på att flytta era saker till ett annat rum allt i enlighet med hotelldirektörens order.

Efter tio minuter ber portieren om ursäkt att det dröjde men nu skulle allt vara klart, ni får rum 601 vilket är det enda rummet på översta våningen. Lena och Olle tar hissen upp till våning 6, Olle sätter i nyckelkortet och öppnar dörren till en svit som är lika stor som hela deras villa.

Jag tyckte vi hade ett fint rum säger Lena men detta överträffar alla mina drömmar, en väggtelefon som det står 24 hours service på sitter innanför dörren, en balkong som är på 20 kvadrat med ett tak över och fyra vilstolar av mycket fin kvalité finns liksom ett bord med blommor på.

Vi testar servicetelefonen säger Olle, vi beställer var sin drink och ser vad som händer. Olle greppar telefonen och beställer två dry martini, ska det vara så skall det vara tänker han.
Fem minuter senare ringer på dörren och en butler som tillhör sviten kommer med en bricka med två dry martini, önskar ni något mer så finns jag i rummet vid hissen, bara ring så kommer jag direkt.

Nu du Lena är vi riktigt i smöret säger Olle, här kunde vi bo resten av livet utan att behöva tänka på arbete och allt annat som gör livet surt. Vi har barn också säger Lena, vi har bekanta och kamrater som vi vill umgås med, jag bara skojade säger Olle, vi har Torsby också och det vill jag inte missa, brunnen är jag mycket intresserad av.

Hissen är ganska stor den rymmer 8 personer så det är gott om plats, det knirrar till lite innan det bär iväg ner. Fyra våningar ner finns det ett bankvalv som är omgärdat med ståldörrar, övervakningskameror och vakter.

Klaus hälsar på vakten och ger order om att öppna valvet, ståldörren glider upp alldeles ljudlöst och stänger sig så fort de kommit in. En kodläsare med ögonscanner bekräftar att det är rätt person som söker tillträde till valvet.

Ytterligare en ståldörr måste passeras med samma procedur och så är de inne i själva bankvalvet där farbror Helge har ett bankfack. Får jag be om ditt elektronkort säger Klaus, javisst säger Lena. Klaus och Lena måste samtidigt sätta i sina kort med tre meter mellanrum innan bankfacket öppnar sig, var så goda ta lådan och kolla vad som finns i den säger Klaus.

Olle tar lådan och bär den till ett litet enskilt utrymme bakom ett grönt skynke, nu skall vi se vad mera farbror Helge gömde här säger Olle. Öppna den du säger Olle för det är ju ditt arv, jag är så spänd att jag nästan kissar på mig säger Lena, öppna den du säger hon till Olle.

Olle öppnar lådan och det första som syns är två guldtackor, en anteckningsbok som innehåller allt från egen sprittillverkning till adresser till olika företag som han samarbetat med under åren. Ett kuvert med namnet Lena på ligger också i lådan, det får du öppna säger Olle.

Jag vet inte om jag törs säger Lena, det är ju till dig säger Olle han visste tydligen att du skulle få ärva. Lena fumlar lite med kuvertet och får fram ett handskrivet papper som börjar.

Kära Lena
När du läser detta är både jag och din moster Elsa i himmelen, men för att det inte skall bli alltför komplicerat så har jag ordnat allt med banken och du får detaljerna av Klaus.

Ha det bra och lev livet innan det tar slut.
Hälsningar
Helge.