Arkiv för januari 29, 2012

Olle är tillbaka i torpet i Torsby. Brevet.

Nyckeln kärvar lite men med lite vridande fram och tillbaka så går lådan upp och däri ligger ett kuvert och ytterligare 2 nycklar och ett elektronkort helt blankt med en magnetremsa på ena sidan. Vem skall öppna brevet säger Olle, det får du göra för jag törs inte säger Lena.

Olle river upp brevet som innehåller fyra handskrivna sidor och börjar läsa högt för Lena.

Jag förmodar att det är du Lena som läser detta om det skulle vara någon annan så är innehållet värdelöst då all kontakt med banken i Monaco bygger på att det är du som registrerar dig. Om du kommer ihåg en träff vi hade på sommaren 2005 så försvann det ett glas från dig som du hade använt. Jag tog detta glas för att kunna ta dina fingeravtryck som är din möjlighet att identifiera dig på banken. Nycklarna går till ett bankfack i banken.
Credit Suisse
27, Avenue de la Costa
98003 Monaco

Klaus som är min rådgivare på banken i Bern ordnade detta åt mig men fick stränga regler på att inte avslöja något för dig innan du hittat lådan i brunnen.
Eftersom ni måste ha haft ett ordentligt besvär med plasten som lådan låg i så förstår jag att ni hittade specialverktyget i mitt eget lilla rum och nyckeln i gökuret.

I lådan finns också adresser till några goda vänner till mig som jag samarbetade med under min utveckling av denna starka plast som har många användningsområden. Jag är den ende som har den fullständiga formeln till denna och den ligger i bankfacket i Monaco.
När ni återlämnat Volvon i Bern ta tåget till Monaco och unna er några dagar i lägenheten som du nu äger, bilen en röd Golf GTI finns i ett garage längst ner i huset, be vaktmästaren visa er till den. Hyran och alla omkostnader för lägenheten är betalda fram till och med år 2015.

Allt detta besvär som jag har orsakat er med letande och resande både hit och dit var för att jag ville att ni skulle få ett eget litet äventyr i livet, man blir aldrig för gammal för lite äventyr och eftersom Elsa och jag aldrig fick några barn så var detta mitt sätt att roa de efterkommande och även göra dom medvetna om att ingenting här livet är en självklarhet utan man måste anstränga sig för att kunna leva livet fullt ut.

De övriga sidorna i detta brev är bara kontaktuppgifter och telefonnummer, den som står högst upp på listan var min medhjälpare när vi utvecklade plasten.
Om ni undrar vad denna plast kan användas till så finns det ett otroligt stort område att använda den, det är en patentansökan inlämnad i Schweiz som säkert har gått igenom men det kommer Klaus att ge er alla uppgifter om.

I Monaco är det en man som på banken som heter Bernhard som ni skall kontakta.

Nu avslutar jag detta brev med en hälsning till dig Lena och din make Olle med önskan om ett fortsatt lyckligt liv även om jag har stökat till det ordentligt för er. Jag hoppas ni har uppskattat det äventyr som jag skapat åt er.

Helge

Han var en finurlig man denne Helge säger Lena och vilken tur att vi hittade allt som han hade gömt det var riktigt spännande och ekonomiskt bra, glöm inte all god whisky säger Olle. Nu är du snart inlämnad på transferlistan säger Lena och ler, utan mig hade du inte hittat allt säger Olle i ett försök att göra sig behövd. Jag bara skojade säger Lena.

Olle är tillbaka i torpet i Torsby. Plasten klipps upp.

Olle synar plasten och ser att den är gjord som den plast man använder när man skickar ömtåliga flaskor, nåja ömtåliga saker med Posten, det är som små kuddar med luft i plasten.
Den verkar vara omöjlig att ta hål på, den är seg och ger med sig men den går inte sönder.

Olle letar i köket efter något verktyg som kan till hjälp men hur han än letar så hittar han ingenting, en timme senare är han nästan desperat och försöker att elda upp plasten men den står emot även detta. Olle ger upp, hämtar en flaska whisky, tömmer upp ett helt dricksglas och sveper det medan Lena förundrande tittar på.

Får jag nyckelknippan säger Olle till Lena, vad skall du göra säger hon, jag skall leta i Helges verkstad om han har något lämpligt verktyg som det går att använda för att få hål på plasten så vi får se vad lådan innehåller.

Olle beger sig iväg till labbet eller hembrännarverkstaden som de allra flesta människor skulle ha kallat den. På en verktygstavla hänger en mängd av olika verktyg, alla av bästa kvalité. Han kikar i lådor och är lika villrådig som när han kom in i labbet. På ena sidan vid fönstret hänger det ett verktyg som han inte känner igen.

Han plockar ner det som liknar en sax med skär som små vassa tänder som går parallellt med varandra och blir som en minisåg i handformat, Olle känner på dessa tänder och vips så har blodvite uppstått. Detta måste vara något av det vassaste jag har sett tänker Olle.

Olle återvänder till köket med saxen eller vad det var för otäckt verktyg Helge hade tillverkat, nu skall vi se om vi får hål på plasten säger Olle till Lena som spänt åser när Olle lätt som en plätt klipper upp plasten och lådan går att ta ut.

Det är en liten låda i rostfritt, dock är den låst och någon nyckel som passar verkar det inte finnas tillgänglig på Lenas nyckelknippa. Vi får leta efter en nyckel innan vi får svaret på vad lådan innehåller säger Olle, var skall vi leta tror du säger Lena.

Du letar i köket och jag börjar i mysrummet säger Olle, han ger sig iväg till mysrummet och börjar letande med att ta fram en flaska whisky ur skåpet. Att hon gick på den lätta för att hon inte insåg att flaskan i köket var tom gjorde honom upprymd. Några klunkar senare börjar han leta i lådor och hyllor men hittar ingenting.

Helt plötsligt slår klockan på väggen och eftersom det är ett gökur så kommer det ut en liten gök ur klockan och gal, Olle hajar till och känner att nu är han nära en lösning. Klockan stoppas och bakom gökboet som Olle kallade det hänger en liten nyckel.

Olle tar med varlig hand fram nyckeln och snubblar på tröskeln i sin iver att springa tillbaka till köket och lådan med det mystiska innehållet. LENA skriker Olle jag har hittat nyckeln till lådan.

Olle är tillbaka i torpet i Torsby. Jävla plast också, f…

Lena låser upp torpet och allt är sig likt, väskan med kläder placeras i sovrummet och nyfikenheten om vad som döljer sig i brunnen är i bådas tankar. Skall vi undersöka brunnen direkt eller kan man få ta sig ett glas innan säger Olle.

Ta dig ett glas du säger Lena men inte alltför många, för drattar du ner i brunnen så orkar jag inte dra upp dig och då blir mer vatten än du tål. Du är allt en riktig humorist du säger Olle och häller upp en tolva whisky i ett duralexglas som han hämtade i köket.

De vandrar fram till brunnen, öppnar locket och kikar ner, det syns ingenting bara en vattenspegel fyra meter längre ner, vi är lurade säger Lena, Helge driver med oss. Du är då alltid lika optimistisk, vi har ju bara kikat ner i brunnen säger Olle. Du tror väl inte att han bara lämnade något så det var synligt för alla och envar.

Jag vill att du slänger i hinken och tar upp lite vatten så vi har att tvätta oss i säger Lena, Olle tar hinken och upptäcker att den hänger i en krok från botten på hinken, om man vrider kroken ett halt varv så blir det ett hål på 20 millimeter i botten på hinken.

Olle kastar ner hinken och lyfter upp den full med vatten, hade Helge gjort kroken i botten för att kunna få hinken att torka snabbare frågade Lena, nej säger Olle kroken måste ha någon annan funktion. Jag bär in vattnet i köket säger Olle du kan ju stanna kvar och kika i brunnen och se om du kommer på nåt.

Lena står vid brunnen och kikar än här än där för att kunna hitta någon förklaring till Helges uppmaning att leta i brunnen, det som fångar hennes intresse är en speciell sten som låg på brunnslocket, den var formad som en banan och vägde cirka 2 kilo.

Olle återkommer med hinken och frågar, kom du på nåt? Stenen som låg på brunnslocket är lite udda eller vad tror du säger Lena. Olle kikar på stenen och vänder och vrider på den när han tappar den i hinken. Stenen lägger sig prydligt på plats i ena halvan av hinken som om den hade varit måttanpassad.

Plötsligt kommer Olle på en idé som kan vara värd att testa, han vrider kroken så hålet i botten på hinken blir öppet, stenen ligger så den inte hindrar att vattnet kan passera in i hinken. Stenen måste utgöra något sänke och kroken är till för att fiska upp något ur brunnen säger Olle. Du kan vara riktigt smart ibland du säger Lena, Olle öppnar munnen för en kommentar men ångrar sig omgående.

Vi testar säger Olle, hinken med öppet hål i botten, krok som stadigt hänger ner och en sten som extra tyngd halas ner i brunnen. Repet löper iväg mer än 6 meter innan hinken stannar på botten. Nu ökar spänningen hos paret Nilsson, får vi någon fångst eller?

Olle lirkar runt med hinken utan någon större framgång, det verkar inte som om detta skulle vara rätt sätt att leta i brunnen. Olle halar in hinken, vattnet rinner ur och han lyfter hinken över brunnskanten när Lena ser att det hänger ett litet paket väl inlindat i plast i kroken.
Olle tar paketet och lossar det från kroken, en liten låda på 10 x 10 centimeter ligger innesluten i plasten. Olle försöker ta bort plastemballaget utan att lyckas, himla kraftig plast säger han och rusar till köket för att hämta en kniv.

Väl tillbaka med en morakniv försöker Olle att skära upp plasten, det nästintill omöjligt att få hål på den hur han än försöker. Vi tar med oss paketet in i stugan så får jag fundera på hur jag skall få fram lådan som ligger innesluten i plasten.