När våra uppfinningsrika medlemmar i hembrygdsrörelsen efter några år började experimentera med olika essenser och diverse tillsatser så exploderade marknaden för affärerna som tillhandahöll tillbehören. Essenserna fick namn, ”Bondgård” skulle likna Herrgårdsakvavit o.s.v.
Att smaken på vissa av dessa essenser ibland inte kunde leva upp till smaken var det ingen som rynkade på näsan åt med lite fantasi så svaldes dryckerna som om dom hade varit äkta.
ekspån var en vanlig ingrediens för att framställa whisky av hembränt, en sörja av spån och hembränd sprit som sedan silades av och användes vid högtidliga tillfällen, huga vilken smak.
Denna folkrörelse pågick under hela 90-talet med fler medlemmar än någon annan verksamhet i Sverige, våra politiker underskattade denna folkrörelse och dess inofficiella medlemmar så gravt att hotet mot systembolaget började bli en faktor att räkna med.
Inköpen på systembolaget inskränkte sig till öl och vin men experiment med dessa ädla drycker tog också fart i mitten på 90-talet.
Uppskattningsvis så spekulerades det om att om man tände en lampa på kartbilden för varje hembränningsapparat som var i drift så skulle Skansen under Julmarknaden se ut som om det vore nedsläckt.
Tillverkningen av öl var mera lekstuga än smakrik öl, det såldes ölsatser av alla de slag och många stod och försökte följa något luddiga instruktioner om tillverkningsprocessen, det mesta slutade med en ölliknande produkt med en bottensats av något odrickbart element som absolut inte fick blandas ner i ölglaset för då inträdde en ofrivillig sitting på dasset.
Vintillverkningen har alltid pågått i våra svenska hem men med nya metoder och vinsatser som skulle vara färdigt vin på endast några veckor ökade detta fenomen dramatiskt. Att smaken på det framställda vinet inte alltid var det bästa gjorde ingenting, det gick alltid att förädla eländet i hembränningsapparaten om det smakade räven.
Det som var lite kuriosa i denna hantering var att på alla förpackningar av jäst så informerades man om att mängden frukt och bär skulle vara den huvudsakliga ingrediensen, maskrosvin var förbjudet då detta inte följde de av myndigheterna stipulerade mängden frukt eller bär.
Att utrota sina maskrosor hade blivit ett problem för våra folkvalda, vem fan dricker maskrosvin frivilligt om man inte är medlem i ett grönt parti?
Under denna tidsperiod kulminerade fenomenet knytkalas där alla fick dricka medhavd dryck utan att det var olagligt, det ställdes fram petflaskor med spritinnehåll utan att någon reagerade. Alla hade alltid någon ”bekant” som brände, själv var man oskyldig utan man hade bara fått lite smakprov.
Under dessa knytkalas hände många roliga saker men om vi håller oss till alkoholen så blir det enklare, när någon öppnade en flaska inköpt på systemet med det karaktäristika klickljudet från en kapsyl som är oöppnad blev det tyst som på en begravning och den församlade menigheten suckade ”stackars jävel som måste gå till bolaget”.
